Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 september 1855, sida 2

Article Image
sen, innan något offentligt omdöme derom fälldes, ha vi dock ej längre velat dröja med detsammas afgifvande, heldst det var oss obekant att ett sådant tillfälle så snart skulle inträffa. EFransmåäm och Ryssar. Skådespel i 5 akter, med melodramer och kupletter. Bearbetning från franska pjesen -Les Cosaques. Detta skådespel (hvars titel, inom parenthes sagdt, af den försigtiga Stockholms-censuren lär hafva blsvit omstöpt till ofvanskrifne, i st. f. såsom den först i öfversättningen kallades ,Kosackerna) gass för första gången härstädes sistl. Thorsdag till förmån för hr och fru Hinmansson, hvilka dervid hade att fågna sig åt ett mycket talrikt besök. ,Les Cosaqueshar i Paris upplefvat en ofantlig mängd representationer och väckt en lislig enthusiasm, något, som lätt låter förklara sig sedan man en gång sett stycket uppföras. Ehuru händelsen är förlagd till början af innevarande århundrade, förekomma dock deri så många på nuvarande förbållanden tillämpliga situationer och scener att man ej kan misstaga sig om förf:s afsigt, att uppväcka sina landsmans hat mot de ryska barbarerna. Den ganska lyckade svenska öfversällningen har, såsom vi förmoda, ej mildrat något i uttrycken. Också har stycket härstades gifvits för en tacksam publik, som ingatunda ådagalade några sympathier för Ryssland, hvilket bäst bevisades genom de utbrott af förtjusning, som läto förnimma sig vid hvarje smal k eller nederlag, som någon af ,Kalmuckerna fick lida. — Stycket kan på sätt och vis kallas en storartad tillsallighetspjes, rik på öfverraskande effekter, äkta fransysk, med rask handling, väl anlagd intrig, ledig och fängslande dialog; men som dock ej qvarlemnar något djupare intryck än stundens. Ref. skulle vilja jemföra detta skådespel med ett, med serdeles skicklighet och konstfärdighet utfördt, briljant fyrverkeri. Man sangslas och tjusas af de bländande solarne. stjernorna, svärmarne, raketerna o. s. v: man uppger ett ovilkorligt utrop af öfverraskning vid hvarje ny hjes; men sedan den sista -knallessekten är förbi, är också hela det granna fyrverkeriet snart nog glömdt. — Bland de i pjesen förekommande karakterer, äro i främsta rummet Oigas och fru Blanchards af intresse. Detta gäller isynnerhet Olga, som i målle Kindahl funnit en serdeles ypperlig representant. Mille K. förstod att åt den i sig sjelf mycket tacksamma rollen gifva ett ökadt intresse genom sitt fint nyancerade och alltid uppmärksamma spel. Med särdeles nöje fästade sig ref. vid mslle K:s, såsom det kallas stumma spel, på hvilket denna unga skådespelerska i allmanhet synes fåsta den vigt, som är så nödvändig för ensemblen. Mslle K. utgör ett af de få lysande undantagen på vår scen i detta hänseende, — Fru Blanchards svåra och anstrangande rol utfördes af mslle Lindmark så, som man är van att se de roller utföras, hvilka innehafvas af denna skickliga skådespelarinna. Mslle Lindman var en ståtlig och kraftig Marion Borodino, och begagnar ref. tillfället att tacka mille L. för det klara och tydliga sätt, hvarpå hon nästan alltid framsäger sina roller. Hr Kinmansson såsom Maurice och fru Kinmansson såsom Louise fyllde, som vanligt, sina roller på ett förtjenstfullt sätt. Hrr Stjernst öm, Pousitte och Lagerqvist voro hvar för sig väl inne i sina roller, och utförde desamma, såsom man kunde finna, till publikens belåtenhet. Ett par, under uppträdet å ,Caf de la victoire, af sergeanten Duriveau sjungna kupletter, voro troligen af ett ganska intressant och lifvande innehåll, att döma af den verkan desamma utöfvade på de kringstående gästerna. Ref. för sin del erkänner villigt sin inkompetens att i detta afseende fälla något omdöme, då ban endast förmådde uppfatta några enstaka ord af texten. Recettagarne, äfvensom mille Kindahl, fram ropades i Thorsdags efter representationens slut och erhöllo, utom de högst lifliga applåderna, äfven en vacker skörd af friska buketter. Stycket gafs ånyo i går afton för utsåldt hus, och lärer bifallet, om möjligt, ha varit ännu mer stormande än i Thorsdags. Ref. öfvervar ej denna andra representation, men har sörnummit att de Duriveauska kupletterna i går

10 september 1855, sida 2

Thumbnail