Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 september 1855, sida 2

Maine-et-Loire, har en uppresning egt rum, hvilken, ehuru den genast dämpades. dock tillägges en viss vigt, emedan den anses vara illstalla af de hemliga sällskaperna och vittna om dessas vidtutgrenade verksamhet. Förloppet beraltas som följer i den på stället utkommande tidningen: I förstäderna hade om natten församlat sig en skara upproriske, i spetsen för hvilka benådade från Belle-Isle berättas hafva befunnit sig. Det föreslogs att marschera på prefekturen, men polisen var på sin vakt; prefekten, gendarmeriet och de tillhands varande trupperna begåfvo sig genast till medelpunkten för rörelsen och gjorde sig med lätthet till herrar öfver densamma. De upproriske voro beväpnade med bössor, sablar och pikar. En vagn med vapen och ammunition anhölls och togs i beslag. I det ögonblick, då rörelsen dämpades, anlände från andra håll, enligt hvad det säges, några förstärkningar till insurgenterna. — Då man icke kan fatta hvilka förhoppningar om framgång en isolerad upp: resning kunde göra sig. ligger den förmodan nära till hands att anstiftarne räknade på liktidiga rörelser på andra punkter af Frankrike. ITALIEN. Får man tro en korrespondens från Neapel i ,Daiiy News, är en ny förveckling på väg att uppstå emellan engelska regeringen och kung Bomba, liksom om denne senare icke redan hade nog trassel med vestmakterna. Saken förhåller sig, enligt korresp. på följande sätt: Hr Fagan, förste attach vid brittiska beskickningen, hade en afton bevistat spektaklet och uppehållit sig en stund i prins Satrianos loge, öfverintendent öfver teatrarne i Neapel, hvarpå denne sistnämnde erhöll en order från polisministern att framdeles icke emottaga en man, den der ministern betecknade som kungens fiende, och titulerade för strätröfvare och mördare. Engelske ministern sir William Temple, en bror till lord Palmerston, har med anledning häraf begärt förklaring af neapolitanska regeringen. GREKLAND. Notiser öfver Triest från Athen af d 24 Aug. sörmala, att tillståndet i denna stad då ännu var oförändradt. Fyra tidningar, som gjorde opposition emot ministern Kalergis, hade blifvit indragna. Författaren till en emot nämnde minister riktad slygskrist hade blifvit arresterad och misshandlad. Sinnesstamningen var nedtryckt. OSTINDIEN och CHINA. Senaste öfverlandposten med notiser från Bombay af d. 30 och Hongkong d. 10 Juli innehåller hufvudsakligen följande: Bergsboarna i trakten af Ratschmahal, en cirka 30 svenska mil norr om Calcutta belägen stad, hade stört det nu en tid rådande lugnet, i det de nedstigit på slättbygden och hota att anställa stora förödelser. Orsaken till denna oro är ej närmare bekant; somliga söka den i stridigheter med jernvägsarbetarne. Den 9 Juli hade 3000 af dessa bergsboar anfallit Ratschmahal, mördat 19 polisbetjenter och 2 engelska damer samt förstört de betydligaste husen på stället. Enligt de senaste berättelserna hade orostiftarnes hop växt till 20,000 man och utbredde allmän förskräckelse. De hade plundrat och lagt i aska en stad, benämnd Pickuhr, mördade och röfvade hvar de framtågade och tvungo landisolket till allmän flykt. Ett icke obetydligt antal trupper var imellertid utsändt emot dem. Man antog ock, att lugnet svårligen kunde återställas utan mycken blodsutgjutelse. Den i engelska tidningarne spridda notisen om det tillämnade afsändandet af 15000 man I till Persien saknar grund. Enligt de senaste underrättelserna från detta land var man der vänskapligt sinnad emot England, ehuru det fanns derstädes ett starkt ryskt parti, som RyssI land söker förstärka genom löften och hotelser. I Hongkong berättades allmänt, att i norra China insurgenterna lågo under för de kejserlige. På lugnets snara återställande räknade man likväl icke. I Canton och Schanghai rådde fullkomligt lugn. Deremot huserade sjöröfvare ganska argt vid Chinas nordliga kuster, och bevärade fartyg, hvaribland brittiska örlogsmannen Racehorsehade utsändts emot dem.