nöljdes meu KIIOT, Mell Svarade Så vå! 00111 säkert, att de siendtliga skeppen den 9 Augusti vid middagstiden måste afbryta kanonaden och draga sig utom vår skottlinie, hvarvid ett af linieskeppen tog det andra i släptåg. Båda dessa skepp deltogo ej vidare i striden. utan voro till den 11 sysselsatte med att reparera; spillror af dem flöto ända till våra batterier. Natten afbröt ej striden; fienden begagnade mörkret, för att armera ett under natten till den 8 Augusti på den lilla klippön Långörn uppfördt mörsarebatteri, som natten till d. 10 började operera, under det bombardementet från skeppen på samma gång vann ökad styrka. Härunder nedbrann hamnbyggningen på stora östra Svartö med alla tillhörande hus och magasiner. Den 10 Augusti kl. 10 s. m. antändes taket till kaponieren på Gustafssvärd, der bomber och ammunition förvarades. Inseende den fara, hvari cisternbatteriet och hela fästet Gustafssvård sväfvade, uppmanade generallöjtnant Sorokin frivilliga att anmäla sig till eldens slackande. Alla officerarne i cisternbatteriet visade sig genast beredvilliga, de lagre graderna söljde deras exempel, och elden blef snart släckt, ehuru bombardementet i detta ögonblick företrädesvis rigtades mot kahponieren. Fyrverkaren Michjeew var den förste, som sprang upp på taket, för att släcka. Under hela dagen d. 10 Augusti upphörde icke det förstärkta bombardementet en enda minut; först under natten blef det småningom svagare, till dess det kl. 5 om morgonen alldeles upphörde. Natten till den 11 kastades från fiendtliga flottan kongrewska raketer mot fästningen, men utan stor verkan. Fiendens verksamhet på vår högra flygelinskränkte sig den 10 Augusti till en kanonad mot Drumsö, hvilken fortfor från klockan 8 f. m. till 9 e. m. och sedan förnyades den 12 omkring kl. 3 e. m. Genom denna manöver skadade fienden telegrafen och antände flera gånger skogen, men elden blef snart åter släckt. På venstra flygeln af vår försvarslinie gjorde fienden ej något vidare försök mot ön Sandhamn, och våra batterier inskränkte sig till att beskjuta de båtar, som företogo mätningar eller kastade raketer mot det på redutterna arbetande manskapet. Den 11 Augusti sysselsatte sig fienden om dagen med att utvidga sitt mörsarebatteri på Långörn, men under natten kastade han raketer mot öarne Kungsholmen och Skansland, utan att likväl åstadkomma någon skada. Den 12 upptog fienden sina roddbåtar och desarmerade sitt mörsarebatteri; d. 13 omkr. kl. 8 lättade han ankar och afseglade i sydlig rigtning. De stora fiendtl. skeppen — linieskeppen, fregatterna och ång:ne — hafva ej deltagit i operationerna mot fästningen i proportion till de resultater, man sökte vinna; de undveko sorgfälligt hvarje skada, och de kanonbåtar, som deltogo i striden, sökte med skrufpropellerns tillhjelp oupphörligt ändra plats. Haruti ligger orsaken, hvarför det under två dagar fortsatta, ansträngda bombardementet i det hela ej tillfogade våra sastningsverk och batterier någon betydlig skada, om man afräknar några eldsvådor, som voro omöjliga att förekomma. Efter ungefärlig och ganska måttlig beräkning har fienden skjutit omkring 1000 kulor mot Drumsö, 17000 mot Sveaborg och de närliggande Helsingtorsska strandbatterierna samt öfver 3000 mot Sandhamn. I förhållande till en sådan beskjut ning är vår förlust i manskap obetydlig; 44 gemene hafva stupat och 2 stabsoch 3 högre officerare samt 110 gemene blifvit sårade. De, som erhöllo kontusioner, hafva dels icke lemnat ledet, dels äro de åter i tjenstgöring. Denna så ringa förlust af manskap tillskrifver jag herrar afdelningskommendanters kloka anordningar, genom hvilka det dem anförtrodda manskapet kunde begagna hvarje skydd, ter rängen eller försvarsverken erbjödo mot siendens kulor. Utom den redan angifna förlusten blef på skeppet ,Rossias 11 man dödade samt 1 officer och 88 gemene sårade; på skeppet ,Jesekiil blef 1 matros sårad. Jag anser det vara min pligt att i denna rapport förklara, att de mig anförtrodda trupperna från anföraren till den ringaste soldaten gjort sin skyldighet med den ihärdighet och manhaftighet, som alltid utmärkt ryska armå en. Berg, generaladjutant. Från Umeå skrifves under den 18 dennes följande: Redan uti förra veckan omtalades, att ; Wasa, eller rättare Nikolai, till en del på Brändön nybyggda stad, skulle hafva blifvit af engelsmännen förstörd uti början af samma vecka. Denna berättelse, som i förstone betviflades, har likväl sedermera bekräftat sig: och en finsk resande har om tilldragelsen lemnat oss följande underrättelser. Engelsmännen hade nå en ånokarvett inkammit till Rraånd