a — — — Hvad de svenska expositionsartiklarne särskildt angår, äro de i de slesta sall fullt jemsörliga med de bästa utländska, några till och med bättre, såsom stearinljus och socker. Omkring Sasses sjövatten-destilleringsapparat, Scheutrs råkenmachin, Malmsjös fortepiano, fru Alners broderade porträtt af H. M. Konungen äro alltid åskådare. Kejsaren och prins Napoleon hafva noga betraktat de svenska expositionsartiklarne och till och med efterfrågat fabrikationssättet af de utaf hr Christiernsson ifrån Askersund exponerade möbler. Hr Hedengren tros erhålla pris för sitt exponerade hvete. — I Paris äro för närvarande många svenskar. Vi samlas hvarje afton på Caf des deux mondes vid Boulevard des Capucins. Hos -Norrköpings Tidningarhar plats blifvit begärdt för följande: Sedan genom Herr Assessor Crusenstolpes uppsats i Juli-häftet af tidskriften , Ställningar och Förhållanden, den Lambert-Wenmanska arfsfrågan åter blifvit gjord till föremål för publiciteten, torde det här tillåtas att om densamma lemna några upplysningar, vunna från säker band. Hvad sjelfva arfsfrågan beträffar, så är det numera obestridligt och fullt konstateradt att arsvingarnes ombud, br Dimberg, är försedd med åtskilliga originaldokumenter, till en antal af närmare 20, samtliga försedda med de antoriteters bevitinode underskrifter och sigiller, från hvilka de utgått, hvilka dokumenter bland annat visa: att en Lambert verkligen funnits, som, plantageegare i Demerary i Guiana, efterlemnat en betydlig förmögenhet; att denne Lambert, som ej efterlemnat några bröstarfvingar, härstammade från en familj af samma namn i Norrland; att de personer, hvilka nu uppträda såsom arfspretendenter kunna genom behörigt bevittnade slägttaflor visa sin slägtskap med nämnde Lambert; att en person vid namn Huss på 1770-talet af Lamberts arfvingar fått genom fullmakt sig uppdraget att uttaga arfvet, och för detta ändamål begifvit sig till Holland och derifråa till Guiana, der ban satt sig i besittning al åtskilliga plantager, utgörande åtminstone en del af Lambertska egendomarne, hvilkas afkastning han, enligt fullmakten, borde nedsätta i Amsterdams bank för artvingarnes räkning; att konung Gustaf III år 1774 genom promotorial till Svenska ministern i Nederlanderna gifvit denne besallning om hans medverkan till arfsfrågans slutliga lösning; att åtminstone en afskrift af ett bouppteckningsinstrument öfver Lambertska qvarlåtenskapen varit synlig utom förvaringsrummet för sjelfva original instrumentet; att br Dimberg vid sin sista resa till Amsterdam i början af innevarande år lyckats vinna en, såsom skicklig ansedd, Holländsk advokat för ytterligare sorskningars anställande; att br Dimberg ingenting försummat af hvad på honom ankommit eller gjort något i frågan, som kan göra honom förlustig arfspretendenternas förtroende; att i hela affärens ställning ingenting föregått, som kan anses hafva gjort den mindre god och tillförlitlig, än den var förlidet år, utan snarare tvertom; att hr Dim berg ännu är i besittning af alla original-dokumenterna. och dem deponerat, mot qvitto att vid anfordran återfå, hos en person, både förmögen och allmänt aktad af sina medborgare. Såden är i korthet frågans ställning, hvilket torde visa att arfspretendenternas farbågor eller misstroende till deras ombud, i fall de verkligen existera annat än i hr Crusenstolpes uppsats, sakna all skälig anledning. Häraf finner man ytterligare, att affären ej fått det framskridna skick, att nödvändigheten af någon redogörelse af hr Dimberg för arfspretendenterna ännu inträdt. Widare bör man känna, för att få ett rätt begrepp om sadken, att arfvingarne ej åt sitt ombud lemnat några penningemedel til arfsfrågans utförande, för hvilka redogörelse detsamma på den grund skulle äligga, utan att tvertom hr Dimberg sjelf förskaffat sig de summor, som erfordrats för ernående af de resulteter, som vunnits, och de resor, som blifvit gjorda. Icke destomindre är undertecknad öfvertygad att hr Dimberg, ifall arfvingarne af honom önska närmare upplysningar om affärens tillstånd för ingen del skall undandraga sig, att lemna sådane, om han också ej känner sig förpligtad att afgifva dylika till en och hvar som derom frågar, utan något annat stöd för sin rätt till svar, än ett löst, utan fullmakt försedt, påstående om målsmannaskap. Hr Dimberg torde dertill komma att visa br Crusenstolpe, att denne varit illa underrättad om ,Ställningar och Förhållanden i sina tankar om hr Dimbergs redogörelseskyldighet för arfspretendenterna. Efter dessa upplysningars meddelande öfverlemnas åt en rättsinnig allmänhet att sjelf bedöma af hvilken halt de insinuationer äro, som i Iuli-häftet af Ställningar och Förhållanden rigtas mot icke allenast hr Dimberg, utan äfven ett par a.dra persoper, som äro i sin ort aktade män. Att de tidningar, som reproducerat br Crusenstolpes uppsats, af egen rättskänsla finna sig manade, att äfven lemna rum för dessa rader, tager undertecknad för gifvet. —r. Då Hand. Tidn. varit bland de tidningar, som framställt några anmärkningar i ofvanberörde fråga, kunna vi ej undandraga oss att upptaga denna till Norrk. Tidn:r insända beIYsning af densamma. Olyckligtvis har belysningen ej tjenat att häfva våra skrupler rörande arsvets tillvaro och möjligheten att af detsamma utså ett enda runstycke, ty af alla de anförda Åatt-en finnes intet, som äger någon kraft for ett sådant ändamål. Dessutom är det Åatt, som antager såsom af dokumenterna bevisadt att Lambert esterlemnat en betydlig sörmögenhet— underkastadt vissa tvifvel. Hvad de mystiska orden: att åtminstone en afskrist af ett bouppteckningsinstrument öfver Lambertska qvarlåtenskapen varit synlig utom förvaringsrummet för sielfva originalin