— Ja, jag älskar henne! sade Lello, i det han tände ett ljus för att försegla sitt bref, — och det vill ej såga så litet att bevara sin kärlek ren midt i Paris. Hon fruktar, det stackars barnet, att jag skall glömma henne, men jag har tankt på henne öfver tjugu gånger den der olyckliga altonen! Intet skall segra öfver mia karlek, ty min kärlek är mitt andra jag, och jag är starkare än alltsammans det der. Dev finnes måhanda sådana svaga personer, Som en butelj champagne eller en vacker flic: ka kan komma att glömma deras älskade! Min karlek liknar salamandern — den går ige nom elden utan att bränna vingarne. Lustsarden till Versailles efterföljdes af många andra. Fru Sarrazin märkte att Lello endast söga kände till Paris och dess omgifning, och hon åtog sig att föra honom omkring. Förhållandet mellan Cornelia och Lello blef med hvarje dag intimare. Omsider valde Rouquette den dag då Cornelia inflyttade i en våning för sextusen francs, hvilken Lello hyrt åt henne, för att lemna honom onkelns svar. Han hade i en hel vecka haft det i sin plånbok. i Lello vacklade ett ögonblick; han visste ej om han skulle bryta förseglingen eller ej. Brefvet innehöll sannolikt ett Ja eller ett Nej. Ett Nej tillslöt för honom hans äktenskaps para