Åtalet mot kyrkoherden J. I. Holmqvist i Qrille. (Forts. fr. N:o 194) Efter det saken blifvit sålunda förberedd, förekom den till afgörande hos Götheborgs konsistorium, hvars ledamöter yttrade rörande densamma de mest motsägande meningar, såsom man kan finna af här nedan följande konsistorii protokoll, hvilket vi meddela i sin helhet, såsom ett i sitt slag, för den uppmärksamme läsaren, ganska märkligt dokument. Det lärorika i detsamma ligger egentligen deri, att man finner huru elastisk älven den tydli gaste lag kan vara i några menniskors händer, hvilka utgå ifrån den synpunkten, att sö ka vända lag och bevisning efter sin subjektiva uppfattning af sakens moraliska sida, och icke, såsom rätte domare ägnar, inse att de böra tillämpa lagen, måste det ock ske med blödande hjerta. Det är tydligt, att åtskilliga af konsistorii ledamöter här betraktat sig mera såsom jurydomare än såsom skipare af svensk lag. Detta misstag må i viss mån lända dem till ursäkt för ett handlingssätt, som eljest skulle erhålla en långt betankligare karakter. Men handlingarne n å tala. De följa här. Utdrag af protokollet, hållet i Götheborgs Konsistoriom d. 21 Mars 1855. 8 5. S. D. Föredrogos å nyo alla handlingarne i det af landthandlanden å Fjellbacka J. Jacobsson mot kyrkoherden i Qville magister I. H Holmqvist anhänsiggjorda må, rörande åtskilliga fel i tjensten, för hvilka den sednare blifvit angifven, och företogs nu detta mål till afdömande. Konsistorium tog först under ompröfning de jäfsskål svaranden vid ransakningen inför den verldsliga domstolen anfört mot de åberopade vittnena Helena Svensdotter från Qville Länsmansgård, Helena Andersdotter från Qvile prestgård, Andreas Jönsson i Kanebo, Johan Juhansson i Norra Backa samt Christian Axelsson i Solhem, och blef Konsistorii beslut, att då ingen af de omständigheter, som Rättegångsbalkens 17