nämnde stad. NORRA KKIGSTEATERN. Ryska Iavaliden meddelar sösjande serie af telegrafdepescher, expedierade från Sveaborg under sjelfva bombardementet : Den 9 Augusti kl. 12,20. Fiendens kanonad mot Sveaborg blir kraftigare; han skjuter 15 till 20 skott i minuten. Vårt artilleri och i synnerhet batteriet Nicolai besvarar elden med god verkan. Kl. 2,40 e. m. Den siendtliga flottans eld blir allt häftigare; antalet af skott i minuten belöper sig till 30. Tvenne fiendtliga fregatter och en ångare hafva lagt sig melJan Melkeö och Drumsö och beskjuta liflist den sednare ön. Flottan har nu kastat omkring 5000 bomber mot Sveaborg. Kl. 5,55. De allierades kanonad är koncentrerad mot fästningen, men har sedan kl. 3 aftagit något i styrka. Våra batterier på ön Sandhamn haf va besvarat fiendens eld med den framgång, att de mot dem agerande fartygen måst draga sig utom skotthåll, hvarvid ett, som blef skadadt i aktern, måste tagas i släptåg. Kl. 8,15. Bombardementet, som åter blifvit lisligare, fort far med oförminskad styrka. D.n 10 Augusti 12,29 morgonen. Vid nattens inbrott började fiende, att jemte bomber slunga kongrewska raketer mot fästningen. Efter ungefärlig beräkning har flottan på 13 timmar tillsändt oss icke mindre än 10, 000 bomber; omkring 30 raketer kastas i minuten. Kl. 2,40. Raketheskjutningen har blifvit hfligare än förut och sortsar oupphörligt mot fästningen, kastellerna och öarne. Sinnesstämningen bland våra trupper är sörträfllig. Kl. 7.34. Frän kl. 2 till kl. 4 på morgonen var siendtliga elden svagare, men sedan kl. half 5 beskjuta mörsareoch kanonbätarne sastningen med förnyad häftighet. Kl. 9,50. Fienden har dragit mörsareoch kanonbåtarne närmare sin venstra flygel och koncentrerat elden mot fästet Wester Svartö. Det har Gudi lof ännu icke lyckats honom tillfoga detsamma någon skada. Alla verk och batterier äro oskadade. TYSKLAND. Påfven har vändt sig till österrikiska regeringen med begäran att denna med lämpliga medel måtte upprätthålla hans myndighet i Sardinien. Tidsomstandigheterna äro emellertid ej sådane, att österrikiska kabinettet kan följa sin inre böjelse att intervenera i Sardinien till påfvens och framför allt sin egen förmån. Den helige fadren har derför erhållit ett afslående svar. Sardinien är för öfrigt ej bättre anskrifvit hos Österrike än hos påfven. Österrike befarar, att huset Savoyen vid något tillfälle skall begagna sig af nationalitetsoch frihetsrörelserna i Italien, för att underlagga sig Lombardiet. Det konstitutionella statsskicket i Sardinien har ej bidragit att minska antipatierna hos det absolutistiska Wienerkabinettet, och lagen om klostergodsens indragning till staten är en åtgärd, som för detsamma är förhatlig både urreligiös och politisk synpunkt. Från Berlin skrifves, att chefen för polska banken, grefve Lubienski dit ankommit med vissa financiella uppdrag från Petersburgerhofvet. Det påstås, att Ryssland skall försöka upptaga ett nytt lån i utlandet. FRANKRIKE. I tidningen Constitutionnel för d. 13 Aug. läses: Man tänker nu på ingenting annat än drottningens af England förestående ankomst till Paris. Hufvudstaden, landtkommunerna och befolkningen i kringliggande departementer göra sig i ordning att på ett värdigt sätt emottaga Hennes brittiska Majestät och af egen fri vilja visa, huru lifliga sympatier franska nationen hyser för henne. Nationalgardet skall formera haj ända från Strassburgska jernbangården till St. Cloud; deputationer :rån arrondissementerna och handtverkskorpserne bereda sig att med sina fanor uppställa sig vid den väg drottningen skall passera. Talrika triumfbågar höja sig öfver denna väg, och inom nationalgardeskompanierna har man tecknat sig för ansenliga summor, för att med emblemer, allegorier och inskrifter smycka de bulevarder och gator, gen m hvilka det kungliga och kejserliga tå get skall passera. Den, som under sesiligheterna vill disponera ett fönster med utsigt åt nämnde bulevarder, betala 300 francs i hyra. Från Marseille skrifves, att kapten Magnans profresa med ett af de flodångfartyg, som enligt hans plan skulle utrustas till örlogsmän, för att operera mot ryska kusterna, aflupit lyckligt, och att ingen betänklighet vidare ligger i vägen för planens verkställande. Den 15 Angusti, årsdagen af Napoleon 1:es födelse, har i Paris firats med illumination och andra festligheter. ENGLAND. Nar underhusets medlemmar d. 14 Avgusti höllo sitt sista möte, för att höra throntalet, begagnade generalen sir de Lacy