— ——— mit ut till Majorna, hade slumpen fört dem in på det II bekanta bordellet i Stigbergsgården, der en madame i Andersson är värdinna. Bland flera personer, som bär träffades, var äfven ställets äldsta men ännu sager-kindade tärna, Sosia Färdig. hvilken gubben Andreas fann så intagande, att han icke kunde emotstå h-nnes invit att en stund språka med henne på tumanna hand. När Andreas derefter skulle gå in till kamraten Andersson, påmintes bonom att han iråkat en skuld af 24 sk., hvilken erinran gubben fann högst oangenäm, helst han icke var stadd vid kassa, men Andreas var icke rådlös, utan försäkrade Sofia att kamraten sakert skulle gälda skulden, hvarmed hon var nöjd. Detta utföll emellertid icke efter önskan, ty Andersson ville alls icke höra talas om Andreasanvisning, utan protesterade deremot, ssgande att sådane skulder kunde gubben sjelf betala. Ovan vid protester, blef Sofia nu desperat och hennes vrede ut bröt mot den stackars Andersson, hvars mössa hon! nappade tag uti och ref i stycken, hvarefter ban fick en sittopp, så att ban såg ,stjernor för öjena. Förskräckt häröfver tog stackaren, ehuru han är en ung, stor och stark karl, till flykten ut genom dörren för I att komma till gatan, men gårdsporten stängdes, hvadan han blef upphunnen och fasttagen af Soffa, som hållande honom fast mot en vägg, örfilade upp honom af alla krafter, under det gubben Andreas, som belskinnad sluppit ut på gården, skrek med full hals, .,han betolar-, ,han betalarå, hvilket omsider afväpnade Sofia, helst Andersson i detsamma lemnade 24 sk., som hon väl emottog, men förklarade att det rätteligen bordt vara 1 rdr. Efter undergången bestraffning, kände Andersson sig helt blodig i hufvudet, hvilket befanns härleda sig från ett honom midt öfver bjessan tillfogadt sår. Vid ransakningen i poliskammaren rörande denna tilldragelse, afgaf Andersson en berättelse i öfverens stämmelse med förestående, hvarvid han tillika före tedde läkareattest öfver den honom tillfogade åkomma, hvaraf upplystes, ,att såret, som var 3 tum långt och gående i sned rigtning öfver hjessan åt ena tinningen, tillkommit genom knif eller annat skärande instrumem-. Tilläggande Andersson att ingen annam vidrört honom än Sofia Färdig, som, då bon ursinnigt slagit honom i hufvudet, säkerligen haft knif eller anpat egghvast jern i handen, så att han, ,som aldrig i sina dar varit ute for maken, trodde sig riktigt ha råkat ut för f—n sjelf i kjortlar. ö Gubben Andreas hade ingenting annat att säga än att kamraten i allt talat sanning, äfvensom att Sofia varit så ,morsk att hin sjelf måtte ha farit i ett toc ket qvinfolk, som tillika vore ,katig nog att påstå, det han varit skyldig I rdr, då skulden blott utgjort hälften, eller 24 sk. Tilltalade Sosia Färdig medgaf väl att bon, förargad öfver Anderssons nekande att betala Andreas skuld, ,trumfat på Andersson, men bestred att hon dervid begagnat knif eller annat lifsfarligt vapen; ieke heller hade hon tillstängt, porten, som redan var tillsluten när hen utkom på gården. Hon visste icke eller hvem som kunnat såra Andersson, men misstänkte att någon af de tvenne okända karlar, som vid tillfället varit tillstädes, kunnat tillfoga honom åkomman. Af inkallade upplysningsvis hörde personer inhem todes, att de väl sett Färdig sönderrifva Anderssons mössa och derefter gifva honom en mängd örfilar, men att ingen af dem bemärkt att hon dervid kaft knif eller annat jern i banden, ehuru Andersson efteråt befunnits blöda utur ett sår i bufvudet. Icke eller hade vittnena sett någon annan slå Andersson än Fär dig, som jemte denne varit de enda personer, hvilka under slagsmålet befunnit sig på gården. Hvem som tillstängt porten, kunde deremot ingen upplysa. För ransakningens vidare fullföljd öfverlemnades målet till Säfvedahls häradsrätt, hvaremellertid Sofia Färdig skulle förvaras i länshäktet. Måndagen den 6 dennes vid niotiden på aftonen kom åkaren August Pettersson i rusigt tillstånd körande häftigt och vårdslöst på södra Hamngatan, hvarvid han omkullkörde kalkslagerskan Johanna Svensdotter, som var gående vid ena sidan af gatan utmed kanalen, så att Petterssons kärra gick öfver båda benen och erhöll S. dessutom ett hål i hufvudet, Enuru flera personer, som med harm åsågo tilldragelsen, tillropade Petterssen att stanna, fortsatte ban likval att köra i full fart, troligen för att undkomma, men blef af tvenne berrar upphunnen och sasttagen längre fram på samma gata. Vid polisförhöret förnekade Pettersson att han varit rusig, liksom han påstod att han hvarken kört häftigt eller vårdslöst, följaktligen icke vållat att Svensdotter, Där hon velat springa tvers öfver gatan under det hästen varit i full fart, dervid fått en stöt af kärran, så att hon fallit omkull, utan vore hon sjelf orsak härtill, enär hon icke bättre sett sig om. Inkallade vittnen hade emellertid helt annat att sä80, ty på grund af deras utsago, som till alla delar vitsordade angifvelsens riktighet, dömdes Pettersson sistlidne Tisdag af poliskammaren att plikta för häftig körning med öfverkörning 16 rdr 32 sk. bko och för fylleriet 3 rdr 16 sk. bko, samt ålades dessutom er sätta Svensdotter med fordrade 10 rår rgs. I brist af böter skulle han undergå 3 veckors häkte och 4 dagars fängelse vid vatten och bröd.