ka, dess friheter och rättigheter och den he liga stolens myndighet. — Derefter tackar påfven erkebiskoparne och biskoparne i Spanien för deras kristliga uppträdande till kyrkans försvar mot en ogudaktig regering, lofordar älven ; ö i det lägre presterskapet och de lekmän, som: trotsat lagen, samt slutar med att anförtro Spanien, dess drottning och folk i Guds allsmäktiga beskydd. — Betrassande Schweiz och serskilt kantonen Tessin, hvarifrån jesuiterne och munkarne blifvit utvisade, lofvar påfven att i ett serskilt konsistorium behandla denna fråga och inskränker sig till att klaga öfver kyrkans bedröfliga tillstånd i schweiziska republiken. I Sardinien befarar man, att presterna med anledning af den päsliga bannlysningsbullan skola försöka tillstalla oroligheter bland landtbesolkningen. Man sruktar emellertid inga allvarsamma följder häraf, ty den öfvervägande delen af folket är tillgisven sakernas nya ordning. En af den italienska srihetsstridens vetera. ner, den ryktbare general Pepe, har allidit i Turin. GREKLAND. Tillståndet i detta land är bedrösligt. Ministeren Maurokordato har fruktlöst försökt återställa lugn och ordning; den motverkas i sina bemödanden af konung Otto sjelf eller rättare hans intriganta gemål; de ,högamakarnes sympatier för Ryssland äro ännu alltid lika varma, likasom deras hat mot den kysssiendtlige krigsministern Kalergi, som blifvit dem påtvingad af vestmakterna. Konung Otto och hans gemål hafva visat Kalergi alla möjliga prof på onåd och beredt honom så många chikaner som möjligt, för att förmå honom afstå från krigsministerportföljen; men den halsstarrige ministern låtsar alldeles icke förstå detta. Han litar på Frankrikes understöd, är personlig vän med Napoleon II, och sitter qvar på sin taburett, i trots af Hennes Majestäts vresiga blickar. För att allägsna honom, måste han afsättas, men det vågar man icke. Reosvarband kringsvarma öfver allt i landet. i Utanför sjelfva Athens portar hafva tvenne engelska officerare blifvit plundrade af en skara banditer. Deras lösen är: ,lefve konung Otto och Ryssland! Ned med Kalergi!Mot så rojalistiska röfvare vore det en samvetssak att företaga något allvarsamt.