Friskytten innehåller följande skämtsamma uppsats rörande söljderne af värman. Härefter blir det tillfälle för samma tidning att tala om följderna af våtan. Uppsatsen lyder sålunda: Följderne af värman. Vestmakterne hafva en decidered fördel af värman, ty ehuru det på Krim ej går särdeles hett till ?onder sköldarne, så kunde dock lord Raglan, den store väderleks observatorn, dagligen rapportera: vi hafva i dag haft en het dag. Det är hufvudsakligen genom naturens välvilliga mellankomst, som ryska eraren hålles het om öronen. Värman har också kommit till pass för de förenade flottorna, ty de hafva kunnat bespara kolen. Vattnet i pannorna håller sig varmt ändå. Detta är så mycket bättre, som de öfverhufyud icke synas hafva mycket för de kol de bränna. Det kokar i litet hvar, när mar tänker derpå; men hvaraf kommer det, om icke af värman? Men tack vare värman, så smälter ryska armken tillsamman, utan Vestmakternes förskyllan eller värdighet. Nationerne fortfara ock att med värma omfatta krigets sak, och den patriotiska ifvern förmärkes ännu icke svalna. I Det är hufvudsakligen under öfoingsmarcher, som de Krimska trupperne stupa. Hvad de förnämligast lära sig bäraf, är, huru lätt det är att förgå sig i hettan. I politiskt afseende medför den starka värman stora fördelar, äfven för vårt land. Det kan nämligen icke fela, att svenska folkets långsamt mognande öfvertygelse i afseende på representationsreformen nu mognar, ty mognar den icke nu, så mognar den aldrig. Åtskilliga andra verkningar af värman och torkan hafva försports. Sveriges deltagande i kriget har helt och hållet torkat in. Någonting som väckt verkligt deltagande hos nationen, är, att Svenska Akademiens poetiska ådra helt och hållet torkat ut. Värman har föranledt till åtskilliga besparingar i den enskilta ekonomien. Tidningsutgifvarne hafva kunnat afskeda sina tryckare, ty värman har varit tillräckligt tryckande. Ved har besparats i hushållen, ty aborrarne hafva kommit kokta ur sjön, och hjerparne hafva skjutits stekta på grenarne. Vill man äta släpärter, så behöfver hushållerskan ej göra sig besvär med att skira smöret, utan sätter helt simpelt smörbyttan in på bordet. Vill man stryka, så behöfver man ej värma lodet, utan stryka med jernet sådant det är. Vattnet till tutingarne behöfver ej mera passera köket. En kallsup vet man ej mera hvad det är. Vill man ha varm punsch, så behöfver man ej begära det exprås, ty all punsch är varm. För att bränna bränvin behöfves inga apparater, ty säden brännes på åkrarne. Är man sjuk, så behöfver man icke kosta på sig fläderthå eller kamsert, — man svettas nog ändå. Matmodern behöfver ej hålla maten varm åt sin man, som väntas hem från embetsverket, ty den håller sig varm sjelf. Vill hon bålla sin man varm, så behöfver hon ej gräla — hvilket är en fördel, åtminstone på mannens sida. Ett lyckligt förhållande i dessa dagar, är att köld ej smyger sig emellan äkta makar. I I konstnärligt hänseende har värman sina fördelar, ty man märker numera sällan köld hos skådespelarne, ej heller hos publiken. Man kan väl icke göra någon mera varm framställning af tvenne älskande, än då svetten står i pannan på begge. I För nykterhetens sak är torkan förträfflig, ty det äLr numera sällan man får se någon Bacchi son våt om fötterna. Äfven på expositionen i Paris hafva följderna af värman visat sig. Moan ser der, på svenska afdelningen, en bränd ström, som dock vid närmare påseende icke företer någonting ovanligt. I Pressen, som just aldrig varit besvärad af värma, lider deremot oerhördt af torka, till och med den gladare delen deraf. På sin höjd finner man der en och annan gång någonting torr-roligt.