ne 55 nn hufvudstaden. — Emellertid hafva vi hopp om, att denna angelägenhet snart skall blifva an norlunda ordnad, så att det åsyftade ändamålet kommer att bättre vinnas. Våra Natursångare? hafva, under ledning af mag. Jahnke, under loppet al de sednaste veckorna gisvit konserter i Christiania med stort bifall och för mycket goda hus. Om den siste af dessa konserter, hvilken egde rum den 4 dennes, yttrar Christianiaposten bland annat följande: Soir6en var mycket telrikt besökt och det syntes att publiken var serdeles belåten, ty hvarje nummer blef mycket lilligt applåderadt foch till slut framropades hela sällskapet, som var så artigt att gilva ännu tvenne nummer. — Utförandet af alla de gilna sångerna var utmärkt, såväl med afseende på renhet, klarhet och precision, som ock hvad nyanseringen beträffar. Men allt detta är icke det enda skälet hvarför denna sång har så mycket lockande, ty man hör ofta qvartettsång (tillochmed här i Norge), som är lika ren och lika väl instuderad. Hufvudsakliga orsaken till denna sångs skönhet och egendomlighet ligger isynnerbet uti det svenska språket si Svenskarnes mund. Hvart sallskapet ester slutad sejour i Christiania begifvit sig hän, derom upplyser tidningen intet. Den 7 dennes verkställde öfveruppsyningsmannen G. E. Bundsen beslag i Styrsö skärgård å 2:ne st. yllebyxtyg och 1 st. halfsiden. Den 11 dennes verkställde G. E Bundsen och löjtnant A. G. Bildt beslag å 2:ne packor manusakturvaror. Sista dagarne i förra månaden verkställde öfveruppsyningsmannen Wallgren 2:ne beslag vid Klippan, ett å l5 st. siden och ett å 9 st. siden från personer inom Styrsö församling. Vid samma tid verkställde inspektor A. Erlandsson beslag å 1 st. yllebyxtyg och 13 dussin halfsidendukar genom husvisitation i Brattkärr af Askims socken. Vår frejdade landsmaninna fru Henriette Nissen-Saloman befinner sig för närvarande i Christiania, der hon till i afton annonserat en konsert i Frimurarelogens festivitetssal. Af den utaf lithograferne J. F. Meyer Komp. i Stockholm utgifna nya tidskriften Tllustrerad Familj Journal har n:o 2 kommit red. tillhanda. Detta n:o har föga eller intet nytt att bjuda på. Detsamma innehåller neml.: Början till romanen -Stjernkammaren af Ainsworth, hvilken roman redan i sin helhet varit intagen i ett af de svenska romanbibliotheken — om vi ej missminna oss i Kabinettsbibliothet. Vidare: Fäktmästaren, berättelse af Y.; har nyligen cirkulerat genom de flesta landsortstidningar såsom styckegods: En smältande Historia — för öfrigt en rätt kostlig historia, men ingenting mindre än ny; en biografi öfver Ch. Napier — likaledes gammalt nytt, samt slutligen, under rubriken Sm åplock, diverse smärre skizzer, aforismer c. — Vi tillråda utgifvarne att tillse, det deras Familj Journal för framtiden förses med ett mera, i afseende på nyhetens behag, lockande innehåll än ifrågavarande n:o, enär det är föga troligt att journalen i motsatt fall kan vinna afnämare. Vi meddela i dag, enligt löfte, under rubriken Norge de märkliga detaljerna vid upp täckten af de mordbrandsanläggningar, hvilka under innevarande år egt rum i Frederikshald, I Östgötha Korrespondenten meddelas följande insända uppsats, som torde vara förtjent af en allmännnare uppmärksamhet: Inom Svinhults församling finnes en bondeslägt med det alldagliga namnet Hultgren, som förtjenar utmärkas bland dessa sällsyntare uppenbarelser på onthropologiens vidsträckta fält. Bland sex ännu lefvande syskon, fem bröder och en syster, är ingen, som icke mer eller mindre förtjenar utmärkelsen att nämnas bland ovanliga phenomener af snille, kraft och skicklighet; alla äro de välförtjente af samhällets beundran, högaktning och tacksamhet. Men bland dessa syskon må synnerligast omordas yngste brodren, drängen Gustaf Hultgren, född år 1828. Denne unge man bar Försynen utrustat med de rikaste gåfvor. Visserligen i ett hänseende vanlottad, nemligen på helsa, eger han likväl både yttre och inre företräden, hvilka de fleste sakna. Bland de yttre och materiella må nämnas hans konstfärdiga skicklighet i svarfva, snickra, måla, gravera: bland ädlare konster hans stora anlag för porträtt-teckning, hklavåroch orgel-spelning. Bland de inre, andeliga sällsyntheterna framstå: denna outsägliga längtan efter allt högre vetande, detta rastlösa sökande och forskande inom menniskosjälens djupa schakter, denna skarpblick, som uppfattar och ordnar allt, enligt tankelagarnas rätta anvisning. Utom ett anderikt studium af vår heliga bibel och djupsinniga. andliga skrifter, har hvarken Im. Kaots kritik öfver det theoretiska och praktiska förnuftet, eller Descurets utförliga skrift om passionernas förhållande till sjukdomarna, lagarne och religionen, ej eller doktor Lagbergs tänkvärda afbandlingar om Hydrotherapien blifvit främmande för den unge mannens forsknings begär. Men ej nog att han läst och uppfattat dessa djupsinniga skrifter, ban har äfven dervid gjort sina ganska märkliga betraktelser och anmärkningar. Detta allt af en bondedräng från Svinhults skogsförsamling! Så banar sig ljuset väg genom skogarnas dunkel, öfver bergens höga mossor, till det öga, som längtar efter dess milda strålar. Den sanna upplysningen finner väg till den obemärkta menniskosjäl, ÅCsSom mer