Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 augusti 1855, sida 1

jag sör hennes dygd, men jag ansvarar ej för hennes hvita drägt. — Och du önskar likväl ej att jag skall låta henne gå i kloster? — Tror du för det första att hon sjelf vill det? — Derom tror jag mig vara öfvertygad. UMen hennes familj? — Det skall jag nog arrangera. — Skola de andliga auktoriteterna gifva sitt samtycke? — Kardinal Pezzato skall utverka det. — Men din onkel? — Han får ej veta det innan det är skedt. — Monsignore Rouquette? — Jag är sinare än han. — Skall du sjelf kunna hålla en dylik hemlighet tyst i hela fyra dagar ? — År jag då ej en Romare? — Hvad du är inspirerad för klostret! Hvad är det du egentligen fruktar? — Allt! — Nej, från Tollas sida fruktar du intet, dertill är du alltför säker på din sak. Det enda du der är utsatt för är, att en Rouquette i Paris eller en Fratief i Rom skall utlägga hennes oskyldigaste handlingar såsom brott och felsteg. Men hvad rör det dig? Du kan ju j blunda och låta dem prata. Hvad nytt kunna