Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 augusti 1855, sida 2

gar i desamma. Vidare heter det i Nesselro des not, att Ryssland med nöje ser, att Österrike besätter Donaufurstendömena, och Ryssland är mer än någon annan makt ömt om Turkiets oberoende; att Petersburgerkabinettets beredvillighet att ingå på de två första garantipunkterna, serdeles den om fri seglats på Donau, härledde sig af dess vänskap för Osterrike, samt att Ryssland gerna velat hafva tredje punkten löst på samma väg, som den första och andra; orsaken, hvarför detta ej skedde, är, efter Nesselrodes försäkran, alldeles icke att söka i Ryssland ogenhet, hvilken omständighet han serskilt lagger österrikiska kabinettet på hjertat. I Havre förekom d. 23 Juli ett litet upplopp bland der förlagda ryska fångar; orsaken till deras missnöje var den, att de tyckte sina dagliga tobaksrationer vara allför knappa. Tre franska missionärer hafva i Tappanuli (Australien) blifvit ihjelslagna och uppätna af de kannibaliska infödingarne. Monitören meddelar en rapport srån inrikesministern till kejsaren angående de i Frankrike existerade sällskaperna för gemensamt un derstöd och deras verksamhet under året 1854. Oaktadt koleran och den dyra tiden, hade de skridit betydligt framåt. Den 31 Dec. 1854 funnos 2,940 dylika sällskaper, som tillsammans räknade 351,100 medlemmar. Sedan d. 1 Januari 1852 hade medlemmarnes antal stigit med 35 proc. Samtliga sällskapernas re servkapital uppgick till nära 1335 millioner francs, och inkomsterna öfverstego utgifterna med omkring 1,300,000 francs. Under loppet af år 1854 hade icke mindre än 90,729 sjuka vårdats på sällskapernas bekostnad. ENGLAND. I underhusets möte d. 26 Juli blef billen om garantien af turkiska lånet för andra gången läst utan omröstning och under högljudda bisallsrop. I samma möte upplyste sir Charles Wood, att ryska auktoriteterna vägrat utlemna de vid Hangö tillfångatagna Engelsmännen. RYSSLAND. Enligt flera sammanståmmande underrättelser skall kejsaren af China afträdt till Ryssland området kring mynningen af floden Amur och beviljat fri seglats på floden. En befastad stad skulle ofördröjligen byggas inom den nya besittningen. Guvernören i Siberien hade begifvit sig till Amur, för att med kinesiska myndigheterna reglera gränsskillnaden. Från Petersburg skrisves till en tysk tidning: Ett af krigets sorgliga tecken äro de nu en eller två gånger i veckan utkommande bilagorna till Ryska Invaliden, i hvilka regementscheferna offentliggöra namnen på de aflidna soldater, som lemnat något efter sig, med uppmaning sill arfvingarne att anmäla sina anspråk på qvarlåtenskapen. Naturligtvis är det ej många, som göra sina anspråk gällande på de få kopek, som plåga utgöra qvarlåtenskapen efter en soldat, i synnerhet då denne dör måhända tusentals werst från sitt hem; men de långa tättryckta namnlistorna framställa en sorglig bild af de offer, kriget fordrar; så innehålla t. ex. de båda sednaste bilagorna nära 1000 namn på stupade soldater af regementet Kamschatka, detsamma som tagit en så ärofull del i Sebastopols försvar, och listorna äro dock ingalunda af serdeles färskt datum. TYSKLAND. En mängd Polacker, som på sednare tider flytt öfver gränsen till Preussen, hafva af preussiska regeringen blifvit utlemnade till Ryssland. I Posen hafva auktoriteterna utfärdat ett cirkulär, i hvilket polska flyktingarne göras uppmärksamma på den Fhögst vigtiga bestämmelsen i kejsar Alexanders benådningsdekret af d. 8 April, enligt hvilken sådane flyktingar benådas, som inom en viss tid återvända och anmäla sig hos ryska myndigheterna. I Bayern hafva under åren 1851—1854 icke mindre än 1090 åtal mot tidningspressen förekommit, af hvilka minst 1080 blifvit af domstolarne tillbakavisade såsom obehöriga eller afgjorda till de anklagades förmån. Tyska förbundsdagen har, såsom man vet, ställt sig på Preussens ståndpunkt i orientaliska frågan och tillbakavisat Österrikes förslag att antaga de fyra garantipunkterna såsom sitt program. Förbundsdagen erkänner för öfrigt det fredliga ändamålet med den af Österrike följda politiken och ingår på dess förslag att hålla förbundets trupper krigsberedda. Förbundsdagen har, efter det detta beslut blef sattadt, tagit sig tre månaders ferier. Den 25 Juli omkring kl I e. m. förspordes jordskakningar i hela sydvestra Tyskland, vestra Schweiz och sydöstra delen af Frankrike. Man kände två och på vissa ställen tre stötar, som gingo i rigtningen från nordost till sydvest. I Basel instörtade ett tak i jernbangården; från öfriga orter omtalas inga olyckshändelser; jordstötarne kändes på de flesta Ställen ej starkare, än att blott lättare möbler i husen flyttades från sin plats. Barometern