Article Image
valldaue dtIDIILIN at EII 1JDR Ö1I 8911IUII, 301117 Vr beskyddad af såstningsmurar, efter allt utseende var böjd att inlåta sig i ärlig strid med oss, väckte den största entusjasm hos manskap och ossicerare. Jag lät herr Hale, besalhafvare å Ruby, genast öppna eld mot det ryska sartyget, men detta drog sig ganska snart tillbaka utom skotthåll, sedan det, såsom jag tror, blifvit något skadad. Vi hade nu nått inloppet till sundet; Wiborg låg framför oss, och vid en 6 på ett afstånd af omkring en engelsk mil fingo vi sigte på tre stora kanonbåtar, jemte en annan ångare, hvilka vi beslöto angripa, men en spärrkedja, som hindrade kanonbåtarne och sluparne att komma fram, nödgade oss göra halt. Derester kommo den siendtliga ångaren och kanonbåtarne från ön, och började likaledes beskjuta oss. Enär det var omöjligt att med Ruby komma förbi spärrningen, återvände jag till Stralsund. De fiendtliga skarpskyttarne följde oss längs stranden, men hade knappt intagit en position, förrän de fördrefvos derifrån af Rubys och båtarnas eld. I samma ögonblick öppnades från ett maskeradt batteri på ej mer än 1050 fots afstånd en häftig handgevärsoch kartescheld, som genast besvarades och hölls i schack genom en väl rigtad kanonad från Ruby och alla båtarne. I en af Arrogants båtar utbrast en explosion, som kullkastade den. Manskapet bärgades, men tyvärr omkom midshipmannen, herr Story, som fört befälet på båten. Under försöket att rädda manskapet dref båten helt nära batteriet och skulle fallit i fiendens händer, om ej löjtnant Haggard från Arrogant och löjtnant Dowell från Magicienne, biträdde af frivilligt manskep, under fiendens häftigaste eld utbogserat densamma. Jag kan ej nog loforda officerarnes och manskapets uppförande, hvilka deltogo i denna strid. Genom deras kallblodiga beslutsamma mod blef det möjligt att på det skarpaste ansätta och mer än en timma hålla i schack en till antalet öfverlägsen fiende, som dessutom hade fördelen af lokalkännedom och en god ställning. H. R. Yelverton. — Af den bifogade förlustlistan, hvilken, såsom Engelsmännen alltid bruka, upptager namnen på de döda och sårade, så att falska uppgifter ej äro tänkbara, finner man, att 1 officer och I matros stupade under affären, samt 1 officer och 8 matroser blefvo sårade. Ryske krigsministern bar underrättat engelske amiralen, att utom Kronstadt, Sveaborg och Reval parlamentärer äfven mottagas i Wiborg, Windau, Wasa och Torneå. RYSSLAND och POLEN. En telegrafdepesch från Warschau bekräftar blott delvis, hvad som förut meddelats om reformerna i Polen. En kejserlig ukas har visserligen bestämt, att Polens förvaltningsråd skall upplösas, men inga sjelsständiga ministerbyråer komma att inrättas, utan de kyrkliga och inre angelägenheterna ombesörjas af kommissarier, som lyda under ministrarne i Petersburg. Upphasvandet af krigsrätternas behörighet alt döma i mål af politisk beskaffenhet har dessutom uppskjutits till en obestamd framtid, enär det förra förhållandet kommer att ega bestånd, sålänge krigstillståndet i Polen fortfar. Furst Paskewitsch skall hafva inlemnat sin afskedsansökan. En kejserlig ukas har utkommit, som förbjuder Israeliterna att förvärfva jordegendom eller nedsätta sig såsom åkerbrukare i guvernementerna Tschernigow och Pultava. ENGLAND. Diskussionen om Roebucks tadelmotion i underhusets möte d. 20 Juli. (Forts. från föregående nummer.) Lord John Russell: Herr Roebuck räknar sig till det liberala partiet, men nppmanar likväl underhuset att fördrifva hvarje liberal statsman ej blott från statens embeten, utan på visst sätt äfven från parlamentet, så att motståndarne till katolikernas emancipation, parlamentsreformen och srihandelssystemet härigenom komma till regeringen och få ett slags monopolium på densamma. När en medlem af liberala partiet föreslog en sådan åtgärd, borde han åtminstone sökt strängt hålla sig vid sanningen, men herr Roebuck har ej varit så nogå i detta hänseende. Så har han t. ex. sagt att ministrarne skötte sina nöjen på landet, medan hunger, köld och pest decimerade hären på Krim; han låtsade således ej veta, alt ministrarne hade haft sina ferier om hösten, medan det var midt i vintern, som köld, hunger och pest härjade i hären. Så stor, utbrast talaren, är herr Roebucks kärlek till sanning och rätt; hans vältalighet lider af ett hufvudsakligt fel: början och slutet af hans föredrag äro alltid glänsande, men den egentliga kärnan, bevisen, fattas; hans angrepp har roffogelns näbb ooh klor, men kroppen är uppstoppad. Man hade framträdt med tvenne särskilta anklagelser mot ministeren, nemligen att den lät armeen lida nöd, samt att expediö 2 — 43iii3i:. 3 — — —

30 juli 1855, sida 2

Thumbnail