Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 juli 1855, sida 1

skaper! Jag känner intet odrägligare än den —— —— —————57— der frågan: hvad har hon? Åh, min herre, min dotter har hvad hon har; ni kan taga henne för hennes egen skull om ni vill ha henne, eljest behåller jag henne sjelf. Dagen efter brölloppet skall jag säga er om hon ej har en skilling, eller om hon har tio millioner. Vid talet om de tio millionerna visade Rouquette ett så vördnadsfullt ansigte, att generalskan trodde det han låtit lura sig. — Det är mycket säkert, utbrast han, att om jag hette Lello Coromila, så skulle jag välja mig min hustru i Ryssland. Olyckligtvis är Jag inlet annat än en man, som kan ge goda råd. — Han skall bearbeta Lello! tänkte generalskan glädjedrucken. — Nu går hon sin väg för att ruinera familjen Feraldis rykte! tankte Rouquette, då han såg henne taga afsked. Atta dagar derpå hette det allmänt att Lello och Tolla voro gifta i hemlighet. Man namnde både dagen, klockslaget, kapellet, presten och vittnena. Dessa berättelser, som buro spår af att vara authentiska, oroade Lellos bror; han frågade honom rent ut om det var sannt, och ville ej tro hans nekande, innan han hörde detI samma af Rouquette. Det dröjde ej länge innan Tolla fick höra