något emot Romrarne eller Romarinnorna; men enligt min åsigt är Rom det ställe i verlden, der den mindsta utsigt finnes för en akta man. I Paris, i London, i Petersburg finner en man som gifter sig genast en hel arm6å af beskyddare, vänner och anhängare, hvilka kontraktmessigt förbinda sig att sörja för hans framtid. I Rom gifter han sig med ett fruntimmer, och alldeles ingenting vidare. Det finnes bröllop, hvilka i Frankrike inbringa ett kors och en prefektpost, i England en parlamentsplats, i Ryssland ... — I Ryssland, tillade generalskan lisligt, en kammarherrenyckel, adelskap af andra klassen, pensioner, embeten, ynnestbevis, förmögenhet, allt. — Ni sen således, mina damer, att Rom är ungkarlarnes patrimonium, men att de gifta männen böra söka sin lycka annorstädes. — Frankrike, sade generalskan, är ett land utan framtid. Dessa herrar af 1830 hafva vändt upp och ned på allting, både på lagarne och agatstenarne. Hvad vill en deputerad säga? Det är ju en man, som icke ens har en uniform. (Forts.)