listisk natur, som utbrista här och der i städerna, lägger skatteförhöjningen, arbetsinställningen, tjenstemännens missnöje, hvilka ej på länge fått sina löner utbetalda, samt slutligen kolerans härjningar, kan man bilda sig ett begrepp om tillståndet i det olyckliga landet, som så bittert måste lida af följderna af despotis men och prestväldet. Större delen af arbetarne i Barcelona hafva återvändt till fabrikerna. SCHWEIZ. Här, likasom på flera orter i Tyskland, har man påträffat ryska utskickade, som velat värfva gevärssmeder för czarens räkning. Befallning har utfärdats att arrestera nämnde herrar, hvar de påträssas. CHINA. De sednaste underrättelserna härifrån gå till d. 10 Maj. I Shanghai hade lugnet ej blifvit stördt, sedan de kejserliga bemäktigade sig staden, och handelsassarerna tycktes repa sig. Rebellerna voro försvunna från distriktet och hade sannolikt dragit sig tillbaka i rigtningen mot Nankin, der de upproriskes husvudarme, anförd af sjelfve insurgentkejsaren Tai-Ping, besinner sig. I Canton åro de kejserlige ännu herrar, oaktadt insurgenternas oupphörliga ansall och hafva i grannskapet af staden vunnit betydliga fördelar öfver desse sednare. I det hela tyckes upproret med hvarje dag förlora terräng, hvilket nu också ifrigt önskas af de europeiska makterna, huru stora än de sympatier voro, med hvilka de i början omfattade insurgenternas sak. Alla de vackra förhoppningar, man i början fästade vid deras förmenta kristendom, politiska liberalism och böjelse för Europeerna hafva småningom försvunnit; Tai-Pings och hans anhängares tankesätt äro för ingen del gynnsammare för europeiska inflytandet, än den gamla tartariska regeringens, och man skulle af deras seger ej ha att vänta någonting för Chinas politiska pånyttfödelse. — Risskörden har selslagit i Chinas inre provinser, och besolkningen decimeras af en förfärlig hungersnöd, som erinrar om de landsplågor af samma slag, som i medeltiden härjade Europa. — En del af den franska es dadern i chinesiska hamnarne har afgått till Kamschatka. Dagens post. Ryssarne hafva börjat belägringen af Kars; turkiska garnisonen derstädes belöper sig blott till 1800 man. Paschan af Trapezunt hade utfärdat en uppmaning till samtliga Muselmän och Christna inom hans paschalikat att gripa till vapen mot Ryssarne; de förra inställde sig i massa, men de sednare vägrade att infinna sig vid hären. I de allierades hamnar på Krim gjordes storartade förberedelser till en sjöexpedition; målet för densamma hölls hemligt, men man antog i allmänhet, att den gällde Odessa. I sammanhang härmed förnyar sig ryktena om en expedition mot Bessarabien. Såsom man vet, var engelska ministeren nära att lida ett nederlag, när frågan om turkiska lånet afgjordes i underhuset. Detta var desto märkvärdigare, som ministeren nyss förut haft för sig en så afgörande majoritet vid förkastandet af Roebucks tadelmotion. Tidningen Times upplyser, huru härmed förI höll sig. Aldrig — yttrar sig nämnda tidning — har förbundet med Frankrike, krigets utgång och turkiska rikets sjelfständighet varit mer blottstallda. Det är tydligt, att en stor del af underhusets medlemmar trodde hvarje fara för ministeren vara förbi efter Roebuckska motionens fall, ty antalet af afgifna vota visar, att af omkring 500 ledamöter endast 267 deltogo i omröstningen. Voteringen i denna fråga bar sålunda varit resultatet at en öfverrumpling och utgör ännu ett bevis derpå, att regeringen gjorde bäst uti att assluta parlamentets sessioner, för att undgå för vecklingar, som hvarje ögonblick hota den samma. Såsom man torde erinra sig. hade den ryss vanlige konungen af Neapel förbjudit utförseli af lissmedel från sina stater för ed allierade hä rarnes på Krim räkning. Detta gaf anledning till lilliga protester af franska och engelsk: sändebuden, och konung Ferdinand har nt häraf sett sig föranledd upphäfva utförselför budet för åtskilliga slags viktualier, och mai väntade, att äfven spannmålsutförseln skull frigifvas.