Litteratur. Svenskt ConvirsationsLexicon. (Forts. fr. N:o 166.) — p. 456. Sandsjö. — — Hörbergs svåger, som annu lefver. Ja, så står der i Ny Smål. Beskr. (som synes vara källan), ty då den utkom lefde svågern, enligt. pastorsembetets nyss förut inkomna uppgift. Men att detta intyg ej kan alltjemt afskrifvas, utan vidare efterhörande, torde ej behöfva erinras. Attred. ej härom gjort förfrågan, torde få slutas deraf att den så nyss förut (p. 390) ej kände att det Jönköpingska Sandsjös annex Wallsjö ej var det Malmöhusiska Frenninges annex. — p. 462. Schartau, Henrik. Har föröfrigt utgifvit en mångd skrifter i andeliga ämnen. (Schartauism. hvartill bänvisades vid artiklen låseri, har sörgätits, troligen utan förlust). Hvad som här om Schartau sjelf anföres. har, liksom så otroligen myeket i detta lexicon, olyckan att vara falskt. Det är allmänt kåndt, der Sch. är känd, att han aldrig utgof något från trycket. — p. 506. Gu-t. Sheldon kapten R. W. O. 1849: troligen en kusin till Franc. Sh. — — Det är möjligt, men likväl föga troligt, att en som innehar kaptensrang 1718 har en kusin, som är kapten 60 år derefter. — p. 519. Silverstolpe Axel Gabr. — — Han skref Silverstolpe. — p. 532. N. L. Sjöderes kärlek för flaskan, troligen ett af den antiekademiska smädelu-tens påsund. Visst står det i Markalls sömnlösa nätter först tryckt, men just en akademist är källan för uppgiften 1 Biogr. Lex. Väl, att det dock anses för en smädelse och ej en hedersbevisning, att anföra en sådan känd sak. En akademist är ock källan för uppgiften om småländska prestosten. Vederläzsger man ännu enskilda berattelser med berältarnes högtidliga tal eller poemer? — p. 165 Sturtzenbecher O. P. — — filosofi licentiat. Ea licentia poetica. — p. 772. sveciges adel kan i historiskt och ganealogiskt hänseende mäta sig med hvilken som helst adel i KEuropa. Hvad vill detta säga? syftar det genealogiernas säkerhet genom riddarhusinrättuiagen? Eller skulle täslingen angå anornas antal? Känner red. så ringa det södra Europas adel, der anorna så ofta gå upp till de första korstågen? Vår adels korståg började egentligen med 17:de seklet. — p. 776 följ. I städernas ålder förekomma bevis på en egendomlig lärdom. T. ex. Ystad kallas urgammal och Lund säges helt modest vara anlaggd före — 1200. Ysted är dock ej kändt förrän vid 1100 (möjligen det Hjostad, som nämnes omkr. 1000); men Lund nämnes i Eigils Saga vid 900. Der daterades ett kungabref 1085, då kungen der satt på sin thron i en gammal stad. — p. 831. Svinefot, Olof, mäster, en broder, som man förmodar, till den sista katholska erkediskopen Johannes Magnus, utmärkte sig derigenom att . ..i ett bref .. ogilla (kröning af Luthersk biskop). Således är det, inom en viss kritisk schola i Sverige, endast en — förmodan, att Johannes och Olaus Magrus voro bröder; det är der obekant att Olaus blef en sednare katbolsk erkebiskop för vårt land än Johanves, och författaren till de gentibus Septemtrio nalibus Historia, ehuru så värderad och begagnad af Geijer, är, inom denna lärda schola, blot utmärkt för ett bref till Gustaf I om kröningsceremonier! — p. 39. Såra betydde fordom äfven mycket . .. för almogen såra ljuga. Här möter ju djup språkforskning! Att danska uttalet af svåra (schwer) blef såra, så väl som svart (schwartz) blef sort, har hört till mysterierne för denna redaktion. . 844. Åpresterliga litteralursållskapet i Skåne 1838. Hvem har i Skåne hört ett dylikt omtalas? Svenska Missionsinstitutet i Lund, stiftadt 1846, kunde väl förtjent nämnas jemte Sv. Miss. sällsk. i Götheborg, som dernäst anföres, hellre än ett i Skåne alldeles obekant Litt. sällsk., troligen dödfödt, om det ens varit så mycket i fråga. — p. 849. Äsödergölländ. Så sinnas stundom södra delar af Östergötland och Småland benämnda uti gamla handlingar . . . der Erik Ärsäll regersde. .. Lärde, som blott dristade förmoda att Joh. och OM Magnus voro bröder, äro nu tversäkra. Att Småland i några böcker i 17:de seklet kallats, Södergötland erkännes, men — hvar finnas de gamla handlingarne, der man blir upplyst om ett 3:dje götaland, det södra? IV D. p. 39 Tnorilds poem passionerne vågade Utile Dulci ej belöna, emedan, beter det, det var skrifvot på Alexandiner. Menas: hexametrar? ellter har insändaren skrifvit: emedan det icke var skrifvet på Alexandriner, i den enfaldiga meningen, att detta var det enda versslag, som i prisskrifter kunde i de dagar få begagvas? — p. 48. Åven så räknas af de fleste geneologer (sic) de gamle svenske Tottarna såsom en gren af de danske Thottarne. Hvilken försigtighet i uttryck! Här är således en minoritet af genealoger, som ej räknar Axelsönerne, dem neml., som kommo till Sverige, till den danska Thottätten?! — p. 91. Då fråga är om Clas Totts upphöjelse till Carl Gustafs thronarfvinge, i händelse priusen sjelf ej linge en son, säges det: Åoch till förbindande me del viile hon (Christina) använda bans upphöjelse till bertig; men då Ax. Oxenstjerna och Pehr Brahe, som för omslags skull äfven erbjödos hertiglig värdighet . Här må i handskriften stått i st. s. förbindande: förberedande medel, men ho kan gissa hvad en ius. skrifvit. der man läsit: omslag? Omsleg i väderlek är ett kändt ord. Har det äsystats? Allmänhe ten behöfver således ett särskilt svenskt lexicon, för att kunna begagna sitt Konv. Lexicon. — Her liA U 2