Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 juli 1855, sida 1

Utrikes Nyheter. SÖDRA KRIGSTEATERN. Ur en korrespondens till Times, daterad lägret utanför Sebastopol d. 26 Juni, meddela vi följande utdrag: Hela dagen den 19 Juni hann man ej göra annat än begrasva de stupade och bringa de sårade i säkerhet. Många af dessa hade utstått förfärliga qval. Liggande i jordhålor och försmaktande af törst, vågade de ej röra en lem; Ryssarne sköto på hvar och en, som visSade tecken till hf. Andra sårade berättade, att enskilta Ryssar visat prof på medlidande och godt hjerta, och burit vatten till de försmäktande. De officerare, som stupat i närheten af de ryska skansarne, bade blifvit be röfvade epåletter och stöflor, men ej plundrade för öfrigt. Vattengrafvarne framför sorhuggningarne voro i bästa tillstånd, och det påstås alt Ryssarue fullsatt bottnen af dem med bajonetter, med spetsarne rigtade uppåt. Under vapenstilleståndet uppställde sig en linie ryska skiltvakter framför deras skansar; de voro alla grofvexta, stora karlar och väl klädda. Officerarne visade sig i uniform, i glackhandkar och lackerade stöslor, synbarligen för att göra en viss effekt. För öfrigt var deras hållning stysvare och mer tillbakadragen, än förut vid dylika tillfällen. Vapenhvilan räckte öfver två timmar, och hvad de från valplatsen bortburna sårade beträffar, förtjenar det omtalas, att deras skottsår besunnos renare, än förr; en omständighet, som är temligen gåtlik, då vi veta, att Ryssarne plägat skjuta på oss med spikar och hvad annat, som kommit dem i händerna. Under vapenhvilan ville Ryssarne besätta den kyrkogård, som Eyres trupper dagen förut eröfrat, men åter måst utrymma; lyckligtvis hade Engelsmännen några timmar förut besatt positionen med en liten aldelning på 30 man, och Ryssarne sunno sig således förekomna. Nu håller man som bäst på med att starkt befästa kyrkogården, hvilket måste ske under fiendens häftigaste eld. I lägret är man af den tro, att starka förskansningar och omaskerade batterier ligga utanför sågverkbastionen, och om Malakow kan man nästan bestämdt påstå, att detta är förhållandet. I gröna kullens skansar fann man, märkvärdigt nog, några nya säckar, märkta med brittiska pilen och bokstäfverna B. O. (brittiska fälttygmästareembetets tecken). Huru dessa saker råkat i Ryssarnes händer är en gåta; det glun kas om, att en vid kommissariatet anställd tolk blifvit ertappad såsom förrädare. — Ett slagregn hade den 23 Juni förorsakat stor skada i lägret, i synnerhet på Jernvägen, till hvars reparation omkring 10 dagar ansågs åtgå. De kroatiska och tatariska arbetarne äro dessutom, i trots af sin stora dagspenning, så tredska, att profossen ofta måste lägga sig i saken och hålla dem till arbetet. Beklagligtvis är jernvägen just nu mest oumbärlig. Fransmännen säga, att de äro färdiga att börja ett nytt bombardement; den 25 lånade de af Engelsmånnen ammunition till 1500 skott. Euligt en uppgift i tidningen Globe äro divisionsI I