Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 juli 1855, sida 1

att det växer blommor öfverallt, och då bli mina röda ruiner i mina ögon ännu vackrare an kyrkorna vid påsktiden. Kan du förstå det? Du har måhända tillochmed saknat denna öken under ditt vistande i Rom? — Nej. — Hvarför icke? — Jag har varit tilsammans med fröken. — Men antag nu att fröken önskade det du för alltid skulle vistas i R.. Skulle du då vilja det? — Ja, med största nöje. — Du skulle då do som borgare i en stor stad. — J., måhända. — Och dma barn skulle bli små Romare. — Uvilka baru? Jag gilter mig aldrig. Amarella skrattade, men det kom ej riktigt från bjertat. — Aldrig? Det var nåsot sem! Och hvarför icke? — Jag har ingen tid dertill. (Forts.)