Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 juli 1855, sida 1

muren. Då jag var liten höll jag dem för tvenne kämpar med stora fjäderbuskar på hufvudet. Du skall få se de mullbärsträd som min farfar planterat och det stora fikonträdet som står vid mitt fönster och är fullt af turturdufvor. Tycker du om Capri-vinet? jag menar icke det röda, ty det liknar allt annat vin, men det hvita, som har den herrligaste violdolt? Sådant finnes tillräckligt på min egendom, och min drufva är känd såsom den bästa på hela ön. Hvilket förtjusande lif, Lello, och hvad vi skola vara lyckliga på vår klippa, långt från Rom och hela verlden, midt ibland våra bönder! De skola hålla af oss; du skall ej spara penningar för att göra dem välmående, och jag vill utstyra alla de unga flickorna af hvad jag kan hopspara. Tror du att vi, då vi först en gång äro der med våra barn rundtomkring oss, kunna få det infallet att en hel vinter igenom begrafva oss i Venedig? Venedig måste vara mycket tråkigt i November; det ösregnar der, dimman från Lagunerna inger mig fruktan, men på mitt älskade Capri känner man icke till dimma! — Hvad jag älskar dig, Tolla! Vi skola tillbringa hela vårt lif på Capri. — Både vinter och sommar, icke sannt? Kanhända har jag ännu femton år qvar att vara vacker; jag vill vara vacker endast för dig.