dagar, som ni annu måste finna er uti att läta sörbigå. Jag sör min del skulle aldrig vilja gifta mig med en person, som jag ej älskar. Tolla hade nätt och jemnt så mycket kraft qvar, att hon med halfqväfd röst förmådde svara: — Icke heller jag, om jag egde lof att följa mitt hjerta. Grefvinnans inträde gaf henne tillfälle att dölja sina tårar. Lello aflägsnade sig utan att märka hennes rörelse. Tolla var förtviflad. För första gången under tvenne månader tviflade hon på allvar om Lellos kärlek. I sin smärta glömde hon icke att söka tröst hos den helige Joseph, för hvilken hon alltid fortfarit att hysa samma vördnad. Hon började redan dagen derpå en triduo, det vill säga en trenne dagars bön och fasta, under hvilka hon anropade det goda helgonet att låta henne veta hvilken man Gud bestämt åt henne. (Forts.)