honom I deras fabriksbyggnader — och detta på grund deraf, att Quäkaren, som äfven hörde tillj nykterhetsvännerna, ansåg det för en synd att! på något som helst sätt taga del i ett företag, som angick spirituosa. — De båda bedragarnes äfventyr fick ett ganska eget slut. Som ,rika Engelsmän reste de till Belgien och derifrån till Tyskland; derester spelade de fina gentlemän i Schweitz. Men vid Thuner sjön träffade de olykligtvis för dem på en i London etablerad Schweitzisk handlande, som ögonblickligen underrättade Hr Nicholson i London om detta möte, och denne lät straxt en special constable af den Londonska detective policy företaga en lustresa till Schweitz och äfven Italien. Polismannen spelade äfven den fine gentlewannen, gjorde intim bekantskap med de båda bedragarne, följde dem öfverallt och kom slutligen med dem till Genua. Der fick han dem öfvertalade att gemensamt med honom söretaga en utflykt till Malta; och knappt hade de på denna ö satt foten på Eogelskt område, förrän den hittills så angename reskamraten lemnade de bedragna bedragarne ettikort, som legitimerade honom som en af rättvisans tjenare, och i denna egenskap nppfordrade dem att följa med på en ny lusttur till London, på bvilken han kunde tillbjuda dem fri passage med ångfartyget. Möåsetar. En sommardag, då det var ganska varmt, stod Vicomte de Turenne i ett fönster i sitt förmok, klädd wi en liten hvit liströja och nattmössa, En annan herres betjent, som var bror åt Vieomtens kamma:tjerare, kom in i förmaket, och, bedragen af klädebonaden, trodue att det var hans bror. Han nalkades således helt sakta till Turenne, som icke bade bört när han kom in, och drar till med näfven det kraftigaste han förmådde på fältmarskalkens bakdel. Turenne, helt förvånad öfver slaget, undrade hvadan det kom, och vände sig hetsigt om. Den stackaren blef fasligen förskräckt när han fick se hvem det var. Han kastade sig på knä. men knnde icke af häpenhet få fram ett enda ord. Vicomten kände igen honom, och frågade om han mente att det var hans bror? ,Ja, nådig herre! —,Besitta dig, sade Turenne, i det han gned sig efter slaget, ,som har hjerta att slå din bror så hårdt. Utan Jernvägar ingen Civilisatlon. Hvilken lycksalig tid när vi en gång hunnit så långt, att allt det menskliga arbetet blifvit kastadt på ångmaschinerna, När bonden applicerat en chaislong frampå ångplogen och ligger der i all maklighet och läser Arrhenii Tid-krift, under det torsvorna dansa omkring honom, när man öfverallt möter såningsmachiner, skordemochiner, tröskmachiner, ångqvarnar, ängbrännerier, ångbryngerier. ångkokerier. ångsågar, ånghamrar, ångvagnar. ånpressar, ångbåtar, ångkanoner, ångspinnerier, ångvafverier! Vi tycka oss se huru menniskorna då skola sitta med armarna i kors och gapa på allt detta spektaklet samt fundera om man ej också kuade uppfiona en machin att ångtugga målden. Då få menni-korna ej annat att göra än att ta motion på jernvägarna; hvilken grä lig mängd med resor och resande skall man ej få se, samt hur vid bvarje banstation man löper in på en ång-restauration för att ta sig en ångsup, äta ångkokt potatis och ångkokad fisk? Man har nyligen uppfannit en symachin, som troligen också kommer att gå med ånga. Hur många känslofulla symamseller bli ej då lediga att kunna resa och befordra lif och rörelse på ånavagnarna? Ja, hela verlden arbetar på en ångrevolution, som skall ha till följd en ångcivilisation. mera lustig och spirituell än den vi hittills (Gud bättre!) dragits med, då halfva mennisko-lagtet gått och bökat i jorden för att producera nödig soda. Med jernvägarne stå de elektriska telegraferna i sammanhang. Vi hafva stundom drömt om en tid, då man på en elektrisk tråd kan göra en ridt på några hundra mil på en half timma. Ack, den som då vore med. (N. A.) Gåfva till KrimarmcCen. En sockerbagare i Lyon har nyligen till franska lägret å Krim afsändt en kista, innehållande 50 buteljer likör och 500 briocher, tortor och kakor. Denna föräriog är ämnad zuaverne, vid hvilken corps sockerbagarens son tjenar, och der han nyligen, efter visad tapperhet vid ett af ryssarnes utfall vid Sebastopol, blifvit befordrad till Sergeantmajor. Det är till firande af denna utnämning, trakteringen blifvit skickad från Lyon.