Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 juni 1855, sida 2

Följande dagen erhollo således Tolla och hennes mor denna länge önskade visit. Det första emottagandet var temligen kallt. Då man klockan två på middagen emottager en person, som man aldrig sett annat än vid ljus, är det som om man gjorde en ny bekantskap. Grefvinnan sökte hålla samtalet vid Hf. Man talade om koleran, som harjat i södra Frankrike och nu började hemsöka Italien. Pippos ankomst framkallade en muntrare och lisligare sinnesstämning; han berättade nytt från staden och ett ytterst kuriöst drag af generalskan Fratief. Som patronessa för en välgörenhets inrättning hade hon hast i uppdrag att göra en insamling för de fattige. Furstinnan Prospero hade bland andra saker gilvit henne en kardinalspelerine, och nu påstod furstinnans I I kammarjungfru att hon i Corso sett samma pelerine under en bred spets på Nadinas skuldror. Lello roade sig mycket på generalskans bekostnad och skrattade med full hals. Då hans ögon mötte Tollas, bortvände han dem icke, utan lät dem tala tydligt nog. Tolla å sin sida lät ana att bon förstod detta språk; men om kärlek talades icke ett ord, och hur mycket Pippo än gjorde sig möda att få sin vän meddelsam i detta alseende, lemnade Manuello dock stället utan att hafva förklarat sig.