Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 juni 1855, sida 2

fullständigt ruinerar honom. De öfverlade gemensamt om de medel, genom hvilka de säkrast skulle kunna återeröfra hans hjerta. Hvad Lello angick, återvände han till sitt palats, i det han spekulerade på ett puts, som han ville spela en af sina vänner. Det bestod deri att han ville lägga knallpulfver under fötterna på en ung man, som kurtiserade en liten bodmamsell och visade förräderi mot vänskapen derigenom att han ej ville berätta sina kärlekshistorier. Rom liknar i många hänse enden en helt liten småstad; butikerna stängas tidigt och de unga männen företaga allehanda upptåg för att fördrifva tiden. Dogernas attling öfvertygade sig vid sin hemkomst om att man skaslat honom en liten ask med hnallpulfver; derpå kysste han Tollas ros, såg sig i spegeln, gnolade på en aria ur Barberaren, lät asklada sig af sin kammartjenare och lade sig att sofva, i det han tänkte på Tolla, på bodmamsellen, på en häst som ban ämnade köpa och på den uppsyn hans vän skulle få då det plötsligt knallade kring öronen på honom. Derpå sof han oafbrutet till kl. 8 på morgonen, medan markisinnan tillbragte sin natt med att bedja, och Tolla drömde att ett visst välbekant citronträd plötsligt stod i blomma. Då Lello dagen derpå framtog sitt knallpulfver, fattade det genom gnidningen eld, då han