AR Stämning för en grundlig förbättring i statsförvaltningen. Den bekräftar, att ingen öfverdris rådde i de hjertslitande skildringar, tidnings: pressen framställde för nationens ögon, af brittiska härens lidanden under vintern på Krim — skildringar, för hvilka pressen fick uppbära hästiga förebråelser och falska beskyllningar från regeringens sida, men hvilka emellertid uppfyllde sitt ändamål att nemligen åstadkomma mera kraft i åtgärderna till det ondas hafvande och framtida förekommande. Berättelsen granskar hvar efter annan de olika grenarne af militarsorvaltningen och visar, att om några af dem uppfyllde sin bestammelse, hafva andra blifvit handhasde på det mest . vårdslösa sätt. Men felet är emellertid icke, såsom man i början trodde och tillochmed påstod i öppet parlament, statsmånnens, som då stodo i spetsen för ärenderna. Roebuckska berättelsen lemnar i detta hänseende fullständig upprättelse åt f. d. krigsministern, hertigen af Newcastle och f. d. krigssekreteraren Sidney Herbert. De ha bevisligen gjort mer än hvad deras embeten ålade dem till det ondas alhjelpande. Husvudorsakerna till olyckorna har varit brist på enhet och på ansvarighet inom de olika grenarne af militärförvaltningen. FRANKRIKE. Franska regeringen har råkat i oro för en sak, som vid första påseendet synes vara utan någon serdeles betydelse. Gardesvoltigörerna p: Krim hade nemligen begärt att slippa de hvita remtyg, som höra till de ras uniform, och som gjorde dem till ett serskilt mål för Ryssarnes kulor såväl under den hastiga drabbningen d. 23-24 Maj, som afven vid alla sednare tillfällen. Denna begäran fick ett nekande svar, men när voltigörerna nästa gång fördes i elden, afkastade de utan sina ossicerares tillstånd de omtalade remtygen och hafva sedan ej velat påtaga dem vidare. Regeringen vet ej, skrilver en korrespondent till en tysk tidning, huru den bör förhålla sig gent emot denna sjelfrådighet, som erinrar om de romerska kejsarnes pretorianska soldater. Lesseps, den outtröttlige ifraren för en genomgräsning af näset vid Suez, väntades till London, der han skall organisera ett sällskap i och för utförandet af sin älsklingsplan, som en gång förr eller sednare kommer att gilva verldshandeln en ny rigtning. Ett annat förslag af dylik syltning är äfven å bane, att nemligen förena Donau med Svarta hafvet genom en kanal mellan Rassowa och Kustendsche och dermed, sigurligt taladt, flytta Konstantinopel några dagsresor närmare Wien. Den franskengelska agent, åt hvilken ledningen af denna angelägenhet är anförtrodd, lemnade d. 17 Paris, och begaf sig till Wien, för att rådgöra med österrikiska regeringen om detta ärende. Företaget — skrifver Börsenhalles Pariserkorrespondent — kommer till ständ, antingen Österrike ansluter sig till vestmakternas plan el ler ej. Den fortfarande regniga väderleken gör utsigten till den blifvande skörden ganska dyster och har hos vinrankan framkallat ett slags sjuklighet, som nu härjar södra Frankrikes vidsträckta planteringar och hotar befolkningen med elände. Nöden inom densamma är redan så stor, att regeringen allvarsamt tanker på att skicka en del af den fattigaste befolkningen till nybyggena i Algier. Inom vissa departem. råder verklig jäsning, till stor del framkallad af den dyra tiden; såsom ett bevis på denna jäsning kan man betrakta utgången af generalrådsvalen, vid hvilka, såsom bekant, en ganska kraftig opposition mot regeringen visade sig. Emellertid utvecklar Napoleons styrelse stor verksamhet uti att uppleta utvägar till nödens milårande. För icke långe sedan öfvervar kejsaen personligen ett försök med en ny bröd: bakningsmeted, som tyckes lofva goda resultaer. Äfven andra medel föreslås, och vi anföa efter BörsenhallesPariserkorrespondent öljande härom: 22 — — — — 2c —