thentiskt, innehåller familjens verkliga bedrifter. Tita Coromila. republiken Venedigs storomiral och sader till dogen Bartolomeo Coromila, vann vid slutet af 15:de århundradet ett stort sjöslag vid Naxos, som hejdade turkiska flottans framtrangande och tillförsäkrade Venedig herraväldet i Archipelagen. Giuseppe Coromila stod i spetsen för det gesandtskap, som blef sändt till konung Henrik den fjerde af Frankrike, för att lyckönska honom till sin thronbestigning. I Maj 1794, då Venedig förlorade sin aristokratiska regeringsform, lemnade Lodovico Coromila sitt sadernesland och bosatte sig jemte familj i Rom. Denna rika familjs egendomar äro belägna dels i la Romagna, dels i lombardiskt-venetianska ko nungariket. Dess palats i Corso är det praktfullaste af alla dem som man beundrar i Rom; dess villa i Albano her trädgårdar, som äro lika stora som och mera omvexlande än trädgårdarne i Versailles, och vid canal grande i Venedig ligga ej mindre än fyra palatser, som tillhöra denna familj. De tre grenarne af densamma ega tillsammans en territorialförmögenhet, som är uppskattad till 50 millioner; Coromila-Borahi eger ensam något öfver en fjerdedel af detta fabelaktigi sadernears. Medan ättlingen af dogerna figurerade emot Nadina och Tolla, upprepade den tjocka gene