Utrikes Nyheter. KRIGSTEATERN PÅ KRIM. De sednaste tilldragelserna utanför Sebastopol äro visserligen ännu endast kända genom knapphändiga telegrafdepescher, men om man sammanställer dessa och derjemte betraktar kartan öfver Sebastopol, synes dessa händelser, serskilt företaget d. 7 Juni, kunna räknas till ej blott de blodigaste, utan äfven mest resultatrika sedan belagringens början. Den på södra sidan af Sebastopolsviken belägna stadsdelen har hitintills uteslutande varit föremålet för de allierades angrepp. Hvarje tanke på hela stadens cernering har måst uppgifvas, enär de belägrandes linier derigenom skulle erhålla en oerhörd utsträckning och i samma mån blifva alltför svaga att emotstå de kombinerade anfallen från fästningen och från den i det inre Krim stående ryska hären. Man måste således inskränka sig till en cernering af den södra, i sjelfva verket vigtigaste stadsdelen, men äfven denna har ända till d. 7 Juni ej varit fullkomligt kringsluten från landsidan. Ryssarne hade en väg öppen och betryggad för sina kommunikationer med den öfriga halfön, och denna väg — som från skeppareförstaden går tätt förbi kölhalningsbugten, följer vattenledningen samt öfver den nya Tschernajabron förer ned i Inkermandalen — skyddades just af samma egröna mamelon och de andra höjder och förskansningar, hvilka den 7 Juni föllo i Fransmännens händer. Det var dessa samma positioner, mot hvilka Fransmännen en längre tid rigtat sina ansträngningar, ehuru förgäfves; det var gröna mamelonen, som d. 23 Mars srukt