lärer, såsom man kunnat föreställa sig, förete högst kostsamma och svåra arbeten, och svårare än på något annat ställe emellan Götheborg och Stockholm torde förekomma. I Times för den 30 sistl. Maj läser man i berättelsen om Kongl. Geografiska Sällskapets i London årsmöte d. 28 s. m. följande: En gåfva af Astronomiska Instrumenter, till ett värde af 25 guineer, med passande inskrift, har blifvit gifven till Hr Carl Johan Andersson för hans resor i Södra Afrika, sådana som de äro antecknade i den karta, som han meddelat sällskapet. Då ordföranden, Earlen af Ellesmere öfverlemnade Hr Andersson denna gåfva, uttryckte han sällskapets aktning och beundran för det mod den unge resenären visat under sin resa sistl. år då han framträngde ända till sjön Ngami. Earlen lyckönskade Hr Andersson till hans lyckliga återkomst, men då han vore nära att åter begynna nya upptäcktsresor, var det med stort nöje Geografisk. Sällskapet ville förse honom med en låda af Instrumenter, till hjelp under hans förestående resor, och hoppades den ädle talaren snart aga nöjet välkomna Hr Andersson åter. Vid en på Sällskapets sammanträde följande middag, proponerades af Lord Overstone skälen för de geografer, som denna dag blifvit hedrade med utmärkelser, hvilken skål besvarades af Hr Andersson, med tacksamhet för det erkännande hans resor i Afrika af sällskapet rönt. I vår bokhandel utkommer ofördröjligen ett arbete kalladt: Det vigtigaste om den friska menniskans lif och helsovård. Populär framställning, enligt vetenskapens närvarande ståndpunkt, för läsare af alla klasser, af L. A. Soldin, med. chir. doktor. Författaren, d:r Soldin, har åt härvarande Bildningscirkel förärat 100 exemplar af detta silt arbete, hvilka exemplar utdelas å Slusskontoret, ifrån i morgon förmiddag, till de medlemmar af Bildningscirkeln, som först anmala sig. Då, oaktadt det populära framställningssättet, termer och uttryck kunna förekomma, som äro för en del läsare svårfattliga, I erbjuder sig d:r Soldin, att åt de personer, som önska en eller annan förklaring rörande bokens innehåll, meddela muntligen svar och upplysningar uti Mosaiska församlingens skolhus, under de tre nästkommande söndagarne, ifrån kl. I till 3 e. m. Af ÄUIllustrerad Följetong. utgisven i Götheborg å hr A. Kösters förlag, har den 2:a årgångens 2:a häfte utkommit, innehållande fortsättning på Alexander Dumas intressanta historiska roman Ingånue, samt forts. å prof. Ilansteens ÅReseminnen från Siberien.. — Häftet är illustreradt af tvenne utaf hr Köster komponerade och utförda plancher, hvilka tyckas vara mycket lyckade. — De s. k. premieplancher, som detta år åtfölja arbetet, äro både fina och vackra, och allt berättigar således till den förmodan, att den Illustrerade följetongen nu vunnit en tillräckligt fast fot, för att blifva ett fortgående arbete, som vinner ökad framgång, ju mera utgifvaren, hädanefter såsom hittills, vinnlägger sig om att fulikomna detsamma. Hufvudstadens församlingar hafva blifvit kallade till socknestämmor, för att öfverlägga och besluta om de förslag till ordnande af stadens solkskoleväsen, som blifvit afgifvet af ett för detta ämne nedsatt kommittk. Aftonbladet har temligen utförligt refererat det betänkande denna kommittå afgifvit rörande folkundervisningens närvarande ståndpunkt, hvaraf man finner en sorglig bekräftelse på hvad man väl äfven förut kunde föreställa sig, att den vigtiga allmänna första undervisningen står i Stockholm, såsom uti rikets öfriga orter, på en mycket låg ståndpunkt. Icke blott att af de 8465 barn, som år 1852 funnos i hufvudstaden uti den första skolåldern (7—14 år), minst 2000 kunde anses vara i saknad af all undervisning, vare i offentlig eller enskilt skola eller i hemmen; äfven de barn, som begagna de offentliga skolorna göra det med den ringa frukt, att endast ett inskränkt fåtal inhemtar undervisning i de ämnen, som stå öfver innanläsning och katekesläsning samt skrifning och räkning, d. v. s. i historia och geograsi, sv. språkläre, naturkunnighet och linearteckning. Det skall blifva af stort intresse att erfara huru man i Stockholm ämnar ordna detta vigtiga ärende. Enligt vår tro kan icke något resultat vinnas, med mindre en insigtsfull och nitälskande person sättes i spetsen för hela stadens folkskoleväsen, och Stockholm är i så fall lyckligt att äga en person, som synes enkom danad för ett sådant uppdrag, nemligen den varmhjertade, skicklige P. Siljeström. Utan att erhålla en sådan personlig kraft till sakens utförande, kunna förbättrade institutioner endast föga uträtta. Om 2 1. — — —