Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 juni 1855, sida 2

Article Image
LIIBIMGIIUDO BER Pa Ö(11 (HNLL 88 Detta svar var hållet i den vänskapligaste ton, men på samma gång bestamdt afslående. Man må derför icke tro, att underhandlingarne eller den vänskaphga förbindelsen mellan kabinetterna äro afbrutna. Ivertom är det afslående svaret sådant, att det banar för Österrike en ny väg till fredsöfverläggningar med vestmakterna. Uppgiften, att Hannoveranska regeringen redan upphaft vallagen af år 1848, är origtig, att döma af en ministeriel kungörelse, hvilken sammankallar ständerförsamlingen till d. 15 Juni, sedan de nya valen till förste kammaren skett i enlighet med lagen af d. 5 Sept. 1848. Konungen af Preussen är mycket sjuklig; en påtänkt resa till Rhen har för hans betankliga helsotillstånds skull blifvit uppskjuten. Tvisten mellan storhertigen af Baden och hans myndige undersåte, erkebiskopen af Freiburg, har ej kunnat bilaggas genom storhertigens speciella sändebud i Rom, statsrådet Brunnow. Denne har återvandt med det besked trån påfven, att storhertigen för målets afgörande får vända sig till högsta myndigheten i Oberrhenska kyrkoprovinsen, d. v. s. till erkebiskopen sjels. Österrike har afslutat ett konkordat med påfven, enligt hvilket den presterliga välsignelsen skall lagligen fastställas såsom en väsendtlig fordran för ett äktenskaps giltighet. En hältig orkan rasade d. 31 Maj öfver en stor del af Tyskland. ENGLAND. I qvarteret Marylebone i London hölls d. 30 Maj ett resormmöte, vid hvilket äfven den bekante karlisten Ernest Jones uppträdde. Lord Strangford, en af Englands mest betydande diplomater under första sjerdedelen af detta århundrade, har aflidit i London, 75 år gammal. Morning Chronicle förmäler, att öfver 1000 man af framlingslegionen redan ankommit till Helgoland. De tyska regeringarne söka lägga hinder i vägen för varsningen, men denna sortgår icke destomindre med framgång. Tidningsstampelns upphafvande i England har redan gifvit lif åt en mängd nya tidskrifter, och Times förutspår, att inom slutet af 1855 skall i England knappt finnas en stad med 2000 innevånare, som ej har åtminstone en veckotidning. Times för d. I Juni har en ledande artikel, rigtad mot ryska utrikesministerns påstående, att England brutit mot den vid krigets början uppställda principen Åsritt skepp, fri laddning. Detta påstående grundar sig på engelska blokadförklaringen i Baltischport d. 28 April, enligt hvilken neutrala skepp med sina före blokadlörklaringen intagna laddningar fingo lemna hamnen sju dygn efter det denna förklarats i blokadtillstånd, förutsatt att fartygens laddning ej vore rysk egendom, ty i detta fall vore de utsatta för att bli uppbringade. FRANKRIKE. Den 4 Juni höll kejsaren en stor truppmönstring på Marsfältet. Från d. 26 till d. 29 Maj afgingo fyra linieskepp och två fregatter från Marseille och Toulon till Orienten med trupper och krigsförråder. Det talas om afsandandet af en ny reservarmå, som skall besätta lägret i Maslak vid Konstantinopel i de till Krim afgångna truppernas ställe. En person af kejsarens närmaste omgifning — namnet uppgilves ej — är förvisad från hofvet, sedan det upptäckts, att han mot stora penningesummor meddelat åtskilliga bankirhus vigtiga ossiciella telegrafunderrattelser. 2 Åtskilliga Pariserkorrespondenter omtala, att konungen af Belgien, halft frivilligt, hallt tvunget, utfäst sig att lemna 20,000 man till kriget mot Ryssland. Från andra håll vederlagges denna uppgilt. Franska tidningarne sysselsätta sig mycket med den vigtiga frågan om genomgräfningen af näset vid Suez. Den långe väntade turkiska firmanen, som skulle bemyndiga -herr de Les seps att börja företaget, är annu ej utkommen, och man befarade, att England nu som förut i hemlighet lägger hinder i vägen för planens verkstallande. Redaktören af Illustration har varit kallad inför polisen, emedan han i sina träsnitt vanställer kejsarens porträtt. SPANIEN. Till Ind. Belge skrifves från Madrid d. 28 Maj: De depescher, som regeringen offentliggör, låta på belt annat sätt, än dem hon emottager. Det är säkert, att upproret griper omkring sig. I en aragonisk by har presten i spetsen sor 60 man asvapnat nationalmilisen, hvarvid en olsicerare, som satte sig till motvärn, blef dödad. Skaran drog derester bort i assigt att sörena sig med Marcos hard En annan nrest har i sällskan mad åt.

9 juni 1855, sida 2

Thumbnail