Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 juni 1855, sida 1

got allvarsamt, ar, sastän visserligen mycket korpulent, likval en af de vackraste män vid sitt hof, och jag ber dig märka, min lilla anmarkerska, att det ej passar sig för unga slickor att tala alldeles så fritt om konungar och drottningar: du måste hålla inne med ditt skämt då du kommer till hofvet, ty der är qvickhet ofta farlig. — O nej, nej — det kan ej vara händelsen, utropade Anna; ty är icke Margaretas gudmor, den förtjusande prinsessan, den qvickaste och muntraste person i verlden? och bar ej lord Percy berättat oss huru de skratta och sjunga och skämta och roa sig vid hofvet ända från morgonen till aftonen? Jag ämnar roa mig så mycket! O hvilket förtjusande lif det skall bli! Annas förhoppningar blefvo mer än uppfyllda, då hon verkligen befann sig midt ibland denna högst lysande samling af allt hvad Frankrike på denna tid kunde framvisa af snille, skönhet och behag. Hon blef snart en stor favorit hos alla furstinnorna. Den stilla och älskvärda drottningen, hos hvilken hon, straxt efter sin ankomst, blef utnämd till hoffröken, förtjustes af hennes munterhet och fann tröst i hennes angenäma och qvicka konversation; under det den lärda, talangfulla och förtrollande Margareta dAlengon fann sig o