Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 juni 1855, sida 2

Det mest bristfälliga i denna confirmationsbok anse vi dock bestå deruti, att den helige Andes verk vid menniskans omvändelse alldeles icke omnämnes, då det likväl för hvarje menniska är det vigtigaste att få veta huru hon skall komma till sann tro och varda född på nytt. Nådens ordning borde väl icke saknas i något catechetiskt arbete. Huru ofullständigt och rent af ovisligt författaren behandlar detta ämne framlyser ur svaret på den 54:de frågan, der det förutsättes att hos den svarande finnes hjertelig bedröfvelse öfver synden, hvilket dock med de flesta menniskor icke torde vara fallet; ja, den som har någon erfarenhet af sitt eget tillstånd före omvändelsen och något sysselsatt sig med andras själavård, vet nog huru länge det kan draga ut, innan en hjertelig och allvarlig syndasorg uppkommer. Det är ingenting farligare vid undervisningen i Christendomen än att forutsätta nådens verk var börjadt och fullbordadt hos alla dem som undervisas. — Vid svaret på 63:dje frågan står icke hvarefter menniskan skall prölva sig, hvilket dock är så nöd vändizt att det sker efter Guds ord och icke elter eget tycke. — Oaktadt dessa icke oväsendtliga brister eger den lilla boken dock slera förtjenster, bland hvilka isynnerhet det goda valet af bibelspråk, hvilka på de flesta ställen så passande och väl äro använda. En förtjenst har den äfven i anförandet af S. C. Kapsss ord i företalet om confirmations-undervisningen. Önskeligt vore att alla lärare soljde de råd han der gifver. I solkrika församlingar torde det dock vara omöjligt medhinna en så speciel kännedom och umgänge med hvarje särskild af confirmandi. Behofvet af de stora pastoratens delning visar sig äfven härvid. Men härom blefve för långt nu tala. Insändaren har kanske redan allt för länge tagit uppmärksamheten i anspråk för en så liten skrilt, men ämnets vigt torde ursäkta längden af denna uppsatts. — — — d.