Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 maj 1855, sida 2

11 Cen ev Maj 1041 Spd. 102 SK. Enrikes Nyheter. j;ötheborg. Af Nyaste Journal för Damer, Helsingborg. tryckt hos J. Torell, har en ny nummer utkommit (för d. 19 Maj). — Då vi vid ätI skilliga föregående tillfällen anmält en i HelsSingborg utkommande Nyaste Journal för Damer, hafva vi alldeles förbisett att i Helsingborg utkomma två dylika journaler, den ena kallad: ,Penelope, Nyaste journal för dameretc. och den andra endast: Nyaste journal för damer?, etc., den förre utgifven på F. A. Esverlöfs förlag och den sednare tryckt hos J. Torell. Båda aga de för öfrigt starkt syskonstycke, i det hvarje nummer åtföljes af en modeplanche, en större planche med mönster för virkning, tapisseri och broderi, samt ett ark text af blandadt innehåll. Hvilken af de båda rivalerna inför bättre granskare och kännare än vi kan äga företräde framför den andra, är oss ännu outredt. Till deras berömmelse — utom andra dygder — må nämnas, att man ännn ej kunnat observera någon afundsjuk rivalitet emellan dem, om icke den att öfverbjuda hvarandra i behag och alskvärdhet. Under sådana förhållanden veta vi ingen battre råd än att man abonerar på dem båda. Friskytten? meddelar följande anmarkninesvarda underrättelser: Ösverpostdirektörs-embetet bar sent omsider funnit för godt att ,tills vidare från all tjenstgöring asstangat. s. postinspektoren i Linköping, postmastaren Hallberg, sedan denne I:o förlidet år blifvit ålagd att ersätta en i bref förkommen summa af 1000 rdr bko, 2:o i år blifvit ställd under tilltal för aft hafva debiterat dubbelt porto; 3:o likaledes i år blifvit anklagad för att i kompani med postmästarne i Skenninge och Motala hafva bestulit postverket på det sättet, att han hvarje postdag inslagit en mängd, af särskilda korrespondenter inlemnade och till bemälte begge postkontor adresserade bref i samma konvolut, och försett hela packen (hvarå porto naturligtvis uppgått till vida lägre belopp, än om hvarje bref skulle gått för sig) med fingerad adress, enligt förut traslad öfverenskommelse med de medbrottslige postmästarne, hvilka vid paketets framkomst till deras kontor skola hafva öppnat detsamma, vederbörligen utdelat brefven och sedan med återgående post återsändt den af Hallberg enskildt skrilna och i konvolutet inlagda brefkartan; hvilken industri postmästarne i Skenninge och Motala jemväl, och i sammanhang med den llallberg:ka saken, äro tilltalade för att hafva idkat på sina resp. postkontor; 4:0 är misstankt eller åtminstone står i ansvar för den stöld af ett bref med innelicgande 8000 rdr bko, som, efter all anledning, skett på Linköpings postkontor, ur en post, hvilken Hallberg påstår sig icke hafva expedierat, ehuru detta var hans lagliga skyldighet; samt, slutligen, hafva 5:o ofta blifvit betrådd med slarf i sin expedition, såsom då han helt nyligen en dag sände de till Stockholm adresserade fribrefven hll Norrköping, hvarest misstaget lyckligtvis anmärktes och rättades, så alt brefven med inneslutne penningar kommo riktigt fram. Det måste, tillägger Friskytten. ingifva en hög grad af aktning för postverkets tjenstemannakår, att ett sådant handlingssätt som Halibergs är så ytterst sällsynt. Till ganska stor del består nemligen denna kår af unga medellösa män, hvilka, antingen i egenskap af bitraden åt eller såsom tjenstförrättande för ordinarier, postdagligen se hundratusentals riksdaler gå genom deras händer, veta att de skulle kunna bemäktiga sig ansenliga summor deraf och hinna med dem undkomma lagens arm, men likval motstå denna frestelse, desto star kare som deras arfvode är alldeles otillräckligt för äfven de måtiligaste anspråk, och som de jemval eggas af harmen osver att se de rika inkomsterna af två, tre, fyra och stundom ännu flera tusen riksdaler banko i maklighet uppätas af en gammal militär, som aldrig gjort ringaste gagn för staten och inom postverket icke ens varit anställd, under det vikarien, som kanske der förnött ett tjugutal af år. får nöja I AM AA H IH