vomsigt ansigte, avårs egare jag kunde väga mig på att fråga efter rätta sträten. Men då jag öfverallt möttes af en höflighet, som, om den också är vida skiljt från Tyskarnes Gemjtnlichkeit, hvaraf jag under resan genom Tyskland blifvit bortskämd, likväl aldrig förnekar sig hvarken hos arbetskarlen eller geptlemannen, så blef jag snart tryggare, började finna mig hemmastadd — och nu är jag förtjust i Paris. Se der, min vän! hvad du också skall blifva, när du kommer hit. De: finnes troligen icke här i verlden någon stad, som i alla vägar kan bjuda fremlingen de resurser, som Paris Vill man studera något visst fock — se! ala möjliga de rikaste samlingar stå dig öppna, utan att du bar mera besvär än at gå dit. Vill man se lemniagor i alla grenar från Adams tid utt vår — eh bien! de finnas här i så stor skala, att du skall behöfva månader för att se dig riktigt mätt på dem. Vill du roa dig — Paris har mer än 20 theatrar, hippodromer, konserter, baler och tusen andra saker. Och utom ali detta i sjelfva staden de yppersta promenader, hvartill du, hvad vidlyftighet, yppig s önska och angenäm svalka bet ässar, icke lätt finner maken. Se här också ut kastet till en dag i Paris. Moan drecker sitt kaffe kl. mellan 9 och 10 på morgonen, beger sig derefter ut att se hvad man tör dagen föresatt sig. — Hötel Clyny med sina samlingar af gommeldags skulptur i träd eller Hotel de Vles charmanta våningar, i hvilka staden Paris firar sina lysande fester, eller samlingarne och de vi da djuren i Jardin des plantes eller nagot onnat dylikt — äter sedan kl. 6 på e. m. på närmaste ristauraiion sin goda middag, dricker derpå sitt kaffe i trävgården ull Palais Royal, Tu:lerierna, Luxembourg eller något annat vackert ställe, samt slutar sin dag på operan, der man jemte någon god opera, utförd på det mest storartade sätt, också om det vill sig riktigt väl får se madame Rosali — Paris förtjusning — dansa i någon balett. Och när du någon gång länatar ut i det fria, akynda då ut till det förtjusande Mendon eller det vackra St. Cloud, eller kom med mig till Versailles, fördjupa d g der i den stora herrliga parken, der Cken melankoliskt gal, näktergalarne slå sina drnlar och tu-ende andra soglar sjunga en hvar efter sitt näbb. Se der de båda Trianon uch dröm dig under de susande träden de dagar, då på dessa båda slot var hf och rörelse och kärlek, så i m:me Maintenons som i Marie Antoinettes och Josephines dagar. Kom detener upp i sjelfva slottet och betrakta der alla den store Napoleons betydligare bataljer, i färgor, odödliggjorda af Horace Vernet och andra stora mästare, och egna, under det du rusar igenom de ändlösa gallerierna, serskildt ett öga ät Donuesclin och åt Josias Rontzau. Når du lemnar Versailles, så lägg på hjertat hvad din gamle ciceron säger dig: Oen nu Monsieur! sedan ni sett Versailles, skall pi i denna verlden icke bafva någonting mer att se!l Och nu efter detta långa företal öfvergär jag directe til ,Verlds-Expositionen. Den tog sin början som utfäst var den 15:de d:s, ehuru dea ävnu icle på långt när är i ordning; men Kejsaren sades hafva lått den börja dels för att påskynda exposanI terne och dels for att icke ännu en gång na:ra de : fremlingar, som kommit hit för att se den. Vid .Inauguratiopnen var mycken ståt; — dubbla leder af tropper bildade hej fån Tuilerieraa genom TIädsäårdarne ända fram till sjelfva Palatset. Redan hl. 11 voro såväl Champs Elysees som Tuileri-Trädgårdarne fulla af folk, som trängdes för att se herrligheten. Sjelfva processionen, som kl. I uttågade fån Tuiliemerne utgjordes af: 1) En stor mu-ik korps till häst. 2) Ett reg. meote kyrassierer. 3) 3:ne ståiliga vagnar deruti åtskilliga högre officerare och tjenstemän åte, eskorterade af hofbe:jening till häst. 4) priasessan Mathilda — f. u. gift med en Ryss vid nama Demidosl, trån hvilken hon numera är skiljd. 5, Kijsaren och Kejsarivnan uti en med 8 håstar sörspänd. rikt forgylid vagn, omeifven af 8 högre officerare till bäst. 6) De s. k. lif-kyrassiererne i sina ståtliga unisormer och på svarta bästar. 7) Eu regemente ky3assierer. Efter uogefär en helstimmas uppehåll i Pa latset, derunder tal vexlades mellan Prins Napoleon och Kejsaren, skedde äteståget i samma ordn:ng med tllösniog af de sremmenae ministrarne, som i sina equipager åtföljde tåg t till Tuilerierne. Dagen derpå blef erpositionen oppen för alla och jag begaf mig soljakil gen då du. Expositionen -öndersaller i tvenne stora afdelningar: 1) för Industri och 2) för skön Konst. Utaf ors-e båda afdelningar ar den för ta ännu i fullkomlig ore1a, men den andra i temmelig ordumg, chu u der annu saknas en del af det sum skall blifva expu neradt. Hvad nu afdelningen för Industri beträffar, så är om den änvu icke mycket att säga, erar de flesta artikI larne så oordnane och man der just nu arbetar af alla krafter för att komma ull reda. Den företer likvål redan vu en hel mänad vackra arbeten såväl i lyxartiklar som nyttiga och användbara saker. Frankrike utmärker sig dels tör sina superba Sidentyg r, hvniaf profver i manga äro exponerade, dels för sina till det underbara gränsande Broderier i hvitt och svart, bland h ika en af II. M. Kejsarinnan köpt Shawl of svarta spetsar i-synneshet framstår, och d för ganska vackra sibeten i träd, Allaren. Prenihste lar och dylika saker Att de-sutom hvarje artikel är i viss måtto tö tjent af be-kadande or naturligt. England åter fromstär här sasom öfdLerallt onnor-tadebufvudsakligen genom sina Vackra och onkla machiner samt serskildt och pa eit serdeles utmärkt sätt genom aisbnliga i trad skurna foxlar, som äro förfärdigade med en ot:olig om-org och ven -iless och vacka en allmän och sortjent beundran. Öföga staters alster äro vida mindre i erdnivg och Sveriges lilla rum är i nu alldeles tomt, hvilket det väl, att döma efter de un serrattel-er härvarande tiduivgar uppiaga, bommer att vara en rund tid boråt Atdelvingen tör ekon konst upptager enligt Katalo gen 5,112 Numror, indelade i 5 miudre Asdelningar Molu inear. Sculpiur arbeten, Gravyrer. Litnograslier och Architectue-ritniogar. Den år sulieomligt ord ad och företer åtskilliga rigtigt u märkta sader. På mälningas i isynneahet Frankiise vikt — det upptager ensam! mera än 4.200 Numror och har bland detta stora an sl ev bel del tatlor af oskattbart värde. Vårt lilla 3 eiige, som med Norge, Danmarkh, Kyrkostaten, Toana oca Peru delar det ödet att hafva sina taflor dingande i — förstugan, behöfver inzolunda skam vas for de 13 st. målniogar, som nu äro upphänzgd., ktadt de änvu hafva en serdeles menlig dazer, hvil set likväl lärer genom skärmar skola atbjelpas. Bland le Norska taslorne ivtager Tidemanas ,B grafning un ler Nor-ka brizetostridigt första rummet ocn tafl.r ned öfriga landers exponerade målniogar om fore