morR ROTIIUOI 111d en7)161 på 011192— oo HIMVTe Har hölls gudstjenst med psalmsäng och predikan: alla sör ceremonierne behösliga saker — framför allt likdukarne, som i grekiska kyr kans ritual spela en stor roll under påskhögtiden — voro hemtade från en förstörd kyrka, och efter gudstjenstens slut bar man dessa heliga saker i högtidlig procession med vaxljus i händerna kring bastionerna, och detta under ett häftigt kulregn från fienden. Nunnorna blefvo derefter af en kapten inbjudna att bese hans boning; den bestod af en liten, men väl möblerad och bombfast jordhytta, i hvilken jemt fem personer kunde få rum. Slutligen gingo de upp på muren, för att bese det fiendtliga lägret; man visade dem den ryktbara lynetten Kamtschatka samt Ryssarnes och de allierades jägarkedjor, hvilka stå hvarandra så nära, att de, såsom soldaterna skamtsamt anmärkte, skulle kunna äta sin välling ur samma fat. FRANKRIKE. Rustningarne bedrifvas med större kraft än någonsin. Trupper, ammunition och proviant skickas utan afbrott till Krim. Enligt de nyaste underrättelser från Konstantinopel väntade man äfven kejsaren dit, men man var i Paris öfvertygad, att reseplanen till Krim var öfvergifven, isynnerhet som kejsaren har besök att vänta af konungen af Portugal och drottning Victoria samt ämnar tillbringa en del af sommaren vid badorten Biaritz. Kejsaren har vid ett besök i industripalafset tillkännagifvit, att detsamma på hans bekostnad skall en dag i hvarje vecka vara öppet för arbetarne i Paris. Expositionen har åtminstone icke ännu upp: fyllt Parisarnes öfverdrifna förhoppningar. Antalet af besökande är på långt när ej så stort som man väntade, och åtskilliga nationer, åt hvilkas industrialster plats blifvit lemnad, och bland dem den svenska, äro till dato orepresenterade. Afven väderleken fortfor att vara ogynnsam. I Lyon, Nantes och åtskilliga andra ståder hade arbetarne, i likhet med hvad som ofta förekommer i England, lemnat tabrikerna, för att tilltvinga sig högre dagspenning. På förstnämnda ställe hade styrelsen ingripit i saken och arresterat några, som ansågos vara upphossmän till rörelsen. ENGLAND. Palmerstonska ministeren tyckes nu kommit ur stormen i lugnare vatten; gedan den motstått alla angrepp, som af Toryparsiet inom parlamentet rigtats mot densamma, har nu dess chef vidtagit en åtgärd, som torde leda till ett förändradt utseende af den inre politiska ställningen. Palmerston har nemligen haft en serskilt sammankomst med 200 parlamentsledamöter af det liberala partiet och bland dem Layard, samt derunder gifvit dem så tillfredsställande upplysningar i krigsfrågan, att de lofvat understödja kabinettet. Layards fruktade 1-otion blir således ej framlagd inför parlamentet, och det af Tory partiet efterlängtade förbundet med de liberale till ministerens störtande måste tillsvidare anses omöjligt. Torys, inskränkta till sina egna krafter, kunna ej tränga sig fram till statsrodret; deras gamle sköldhållare dIsraelis nederlag var gifvet, sedan han genom Palmerstons manöver ej längre kunde hoppas på de liberales medverkan. Premierministern förklarade under diskussionen, att en inskränkning af ryska flottan i Svarta hafvet vore nödvändig, samt vederlade såväl det påstående, att ministerens äsigter i krigsfrågan vore delade, som ett af tyska tidningar spridt rykte, att fredsunderhandlingarne i Wien åter vore i gång. Utvandringarne från Skottland till Kanada ha i år fått ett ovanligt omfång. TURKIET. Penningtillgångarne äro nu åter i det närmaste uttömda, och man befarade, att turkiska hären på Krim skulle erfara sorgliga följder häraf, såvida ej skyndsam hjelp kommer emellan. Detta den Osterrikiske gen. Coroninis tilltag har gjort ett ogynnsamt intryck på turkiska styrelsen, och man väntade en notvexling med österrikiska kabinettet med anledning deraf. Franska sändebudet Bourr har ankommit till Persiens hufvudstad Teheran. ITALIEN. Österrikiska trupper hafva inryckt i Bologna på begäran af pälven, hvars regering ännu sedan revolutionen 1848 ej hunnit betryggas mot folkets missnöje, utan för sitt bestånd måste anlita utländska bajonetter. SPANIEN. Lagen om kyrkogodsens sörsäljning skall sättas i verkställighet från d. 1:ste nästk. Juni. Romerska stolens motstånd har varit hårdnackadt, och det spanska presterskapets bemödanden att hos folket väcka afsky för detta oheliga tillgrepp af kyrkans egendom ha varit ytterst skamlösa. Den 14 dennes hade presterna i S:t Francisci kyrka i Madrid förevisat en gråtande Kristusbild. och