Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 maj 1855, sida 2

I I motstå de fiendtliga kulorna. De förluster vi der lida äro nu vida mindre kännbara än förut och förorsakas blott af de ihåliga kulor, som fienden i betydligt antal dit inkastar. I en serskilt skrifvelse till kejsaren lofordar Canrobert den tapperhet, som ådagalades af kejsargardets voltigeurer d. 2 Maj. Ett hastigt regn hade efter d. 12 Maj gjort vägar och lopgrasvar otillgängliga, samt derigenom lagt hinder i vägen for belägringens fortgång. Ett par dagars solsken kan dock vid denua årstid godtgöra dylikt. Alla franska och nästan alla sardinska trupper hafva nu från Konstantinopel öfverskeppats till Krim. Koleran, som varit gängse i Konstantinopel och äfven visade sig i franska lägret vid Maslak, har upphört. ENGLAND. Rörelsen till förvaltningsreformens genomdrifvande vinner ökad fart. I Birmingham och Glocester hafva möten blifvit hållna och beslut fattade i enlighet med mötenas i London och Norwich. Det är den rika medelklassen, som här uppträder i afsigt att minska aristokratiens makt; det egentliga folket, för hvilket frågan ej kan hafva samma omedelbara intresse som t. ex. spannmålslagarne på sin tid, håller sig ännu på afstånd. Föreningskomiten för reformens genomdrisvande har utfärdat ett manilest till engelska nationen. Det börjar med den förklaring, att Londons köpmän, som hitintills hållit sig aflagsnade från de politiska rörelserna, hafva insett nödvändigheten att, om ock till skada för enskilta affärer, öfvertaga ledningen af en allmän agitation, som blifvit nödvändig i närvaro af de faror som hota England tillfölje af dess statsmäns oförmåga och dess embetsmäns liknjdhet. Kriget — heter det vidare — har haft den verkan, att ljus: blifvit spridt i det kaos, som råder i alla offentliga förvaltningsgrenar. — Derester skärskådar komiten de olika regeringsdepartementerna hvart för sig, sramhåller oordningen inom desamma, samt uppmanar valjarne att till nästa parlament utse nya män och söka utrota det mutningssystem, som hitintills alltför ofta varit rådande vid valen. Värfningen i Schweiz för en legion, bestående uteslutande af detta lands söner, går raskt i synnerhet i östra Schweiz och kantonen Graubundten. Samma förhållande är med den tyska legionen, ehuru inträdet i denna ej är förenadt med så lockande penningvilkor, som i den förra. ÖSTERSJÖN. Den 10:de Maj ankrade en engelsk eskader under kontre-amiral Dundas flagga utanför Reval. Eskadern bestod af 2 tredäckare, 7 tvådäckare och 2 ångfartyg. Enligt en depesch från Berlin af d. 20 till Times hade staden sednere blifvit rekognoscerad, flera skepp hade ankommit och man gjorde sig i ordning alt öppna ett bombardement. Magicienne hade redan kastat några kulor i utanverken. — Enligt samma depesch hade äfven Sveaborg blifvit rekognosceradt af amiral Dundas. Till Indep. Belge skrifves från Hamburg den 17 Mej: -Alltsedan engelska flottan inkom i Östersjön har dess amiral synbarligen bemödat sig att hålla den tillsammans på en punkt, för att visa en imponerande styrka, medan deremot under hans företrädare, amiral Napier, skeppen ofta sågos spridda öfver Östersjöns olika farleder och vikar. — De ryska köpmännen visa nu en allt större försigtighet och klokhet, för att ej mer utsättas för faran att ruineras genom borttagandet af deras skepp och laddningar. Man kan förutse, att det byte de engelske kryssarne i år skola göra i Östersjön blir ojemförligt mindre än förflutna årets. Tillsvidare har blutt ett enda litet ryskt handelsfartyg blifvit taget. Deremot meddela underrättelser från Riga, dat. d. 9, att kryssarne anammat sex utanför hamnen ankrade handelsfartyg af åtskilliga neutrala slaggor.En korrespondent till Times uppgifver deremot, att de utanför Riga tauna sartygen voro åtta ryska kollerdifarare. Hans berättelse om förloppet är följande: Skeppen intogo sin last utanför Dunabanken, sannolikt för att sedan kunna hastigare sticka ut till sjös. De tycktes anse sig fullkomligt säkra, ty båtarne sortsoro att bringa gods ombord, ännu sedan de engelska ångarne kommit i ett vådligt grannskap. Till slut, just för sent, gjordes signal från land, för att varna kofferdifararne för deras farliga läge. Om de missförstodo signalen är osäkert, men i stallet för att löpa tillbaka in i hamnen, gingo de ut till sjös, störtande sig, så att säga, i lejonets gap, ty en liten manöver afskar deras återtåg, och de blefvo alla tagna. — Engelska flottan är delad och förlagd på åtskilliga punkter af kusten, nemligen Hangö, Nargen, Dunamynningen och Reval. Den 22 dennes lemnade amiral Penaud med franska eskadern Kiel, för att förena sig med enocelcka flattan.