Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 maj 1855, sida 2

För öfrigt möta emot ett sådant förslag temligen allvarsamma betänkligheter äfven från Finlands inre lokala och ekonomiska förhållanden. För att kunna bestå såsom egen stat fordras vissa vilkor af folkmängd, stora ekonomiska resurser och naturliga gränsor m. m., som Finland icke äger, isynnerhet i betraktande af dess farliga grannskap, och om Finland skulle intaga en plats bland Europas sjelfstandiga stater, måste dess administrativa, mi litära och politiska förvaltning erhålla ett omfång, hvilket ersordrade stora och för dess inre samhällsutveckling högst menliga uppoffringar. Detta i asseende på Finland. Hvad åter Sverige beträffar, blefve dess roll föga afundsvard. I förbindelse med Fransman och Engelsmän, eller troligen ensamme, och, i allt fall, på vår egen bekostnad, skulle Svenskarne hålla garnisoner i de finska sastningarne och en stor del af sin arme på gränsen emot Ryssland. Vid hvarje anledning till fara, skulle våra trupper utkommenderas till Finlands försvar; ty man kan vara öfvertygad att vestmakterne i det längsta skulle skjuta Sverige framför sig, och vi skulle uttömma våra kraster och tillgångar på försvaret af en främmande stat, såsom Finland då vore. Lagg då härtill bördorna af ett krig för Finlands belrielse, som kanske skulle fortgå i flere år), samt våra uppoffringar af menniskolif i de blodiga strider, som utan tvifvel aro att förvanta, så torde val äfven A.B. nödgas medgifva, att den under sådane förhållanden, dessutom endast fiktiva fördelen af Rysslands försvagande vore något för dyrt köpt af en stat i vår ställning. (Forts.) morks, Preussens och Österikes garanti. Men det kifves icke någon sannolikhet för att de båda förstn mnda staterne skulle ingå på en sådan förbindelse, hvilken dessutom skulle de facto intet betyda, då Norge knappt bar någon militärmakt och Donskarne fulit väl benosh sin tull eget försvar, och Preussen och Österrike bafva säkerligen nog af sina egna gränsor med sorbund-saseningarnes värn ocn besättanue, för att de skulle kunna och vilja inläta sig i ytterligare vidlyfugheter. Dessutom skulle regeringspolitiken i dessa stater, för att kunna ingå på en sådan emot Ryssland r gtad förbiudelse, hafva undergäte en genomgripande torandring, hvilket visserhgen icke kommer att ske, asven om desamma skulle bli nousakade at för en liten tid, föra ett skenktig emot grannriket. ) Kriget för Norges befrielse, som, inberäknadt den tyska kampagnen, fortvarade foga öfver ett år, kostade Sverige vid pass 40 mill. rdr bko.