sranskapet oaktadt. kunna i langden förrägra sitt bifall dertill? Man bör, efter vår tanka, icke förbise att godtycket, egennyttan och obskurantismen hafva allt för många stöd och hjelptrupper inom folken sjelfva, för att icke behöfva rymma fältet, derföre att sjelfherrskaren gjorde några större eller mindre förluster och att hvarje stat har ett Ryssland inom sig, som alldeles icke dör med det stora czarväldet. Mei allt detta ha vi dock icke velat säga, att icke Rysslands sall skulle vara af vigt och att icke dess försvagande borde helsas med gladje af alla sok. Vi hafva sjelfve yrkat att Sierige bör förena sig med Vestmakterne för detta mål, och hy-a säkerligen derföre icke mindre ämtresse än Alttonbladet. Men vi bestrida att Rysslands kufvande är af så omätlig vigt, att vi derför skola, utan nödiga förbehåll, alventyra både nuoch framtid, och vi påstå att ett sådant handlingssätt skulle vara oriktigt och däraktigt, icke blott med afseende på våra egna, utan äfven på Finlands och Europas allmänna intressen. Sedan Aftoubladet nu, såsom det synes, sörenat sig med oss i denna åsigt, skola vi blott yttra några ord öfver tillämpningen. Vår store motståndare, för hvilken de fordna grekiska småstaterne, (som jemnt lågo i håret på hvarandra) eller de Schweiziske republikerne (nemligen efter edsförbundets författning före 1848), synas vara de yppersta mönster af statsformer, föreslär att Finland skulle blifva en sjelfståndig stat under de förbundna makternes garan ti. ,Svårigheterne dervid vore ej störrer, menar Aftonbladet, ,än de voro, då stormakterne upprättade det grekiska konungariket, och Finland blefve derigenom en förmur emot Ryssland, likasom Grekland den tiden emot Turkiet. — Ja, möjligtvis ungefär lika god, men troligen ändock sämre! Europas sårmur emot barbariet vid Bossoren har legat i Turkiets svaghet, men visserligen al drig i det lilla Grekland. Har Aftonbladet sorgatit. att detta konungarike icke heller tillkom i sådant ändamål, utan i följd af vestmakternes sympathier för folkens frihet och (husvudsakligen) på Rysslands anstiftan, på det Turkiet skulle busva försvagadt? — Och hvad är som uppehållit Grekland, och icke gjort det till en fullkomlig lekboll för Ryssland ? — Visserligen hvarken dess styrka eller Vestmakternes garant, utan dess afskiljda lige. — Men låt Finland. som nu redan länge varit en rysk provins, blifva en stat under stormakternes (således afven Rysslands) garanti; och det skall, på en gång genom sitt lage, sin förra atillning och Rysslands sluga statskonst, komma i ett lisa, eller danu mera beroende förhållande till denna makt, än Polen var under sina siste konungar, för att snart hemfatla under detta folks öde. Måhända skulle Aftonbladet finna säkerhet nog härför uti Rysslands uteslutande från ga ranternes förbund. Men dels skulle det sakerligen i detta hänseende de facto, föga betyda, om Ryssland vore på papperet inbegripet i deras antal eller ej; dels är det alltför ringa dannolikhet för ett sådant uteslutande, då det i nyare tid icke gifvits någon enda statshandling af denna natur, hvaruti Ryssland icke del tagit, och då man till och med under innevarande krig icke vågat tillåta sig den oartigheten mot Ryssland attföreslå dess uteslutande från det tillämnade protektoratet öfver Donaufurstendömena samt mynningarne af denna flod. — Vi halva förut antydt den ringa betydelse för Finlands sjessstandighet, som kunde tillaggas en garanti af stormakterne, i den ställning hvari nämnde land befinner sig, och vi tillägga i dutta hansvende blott att dess fullkomliga inkorporation med Ryssland (otvifvelaktigt under vida hårdare former än för närvarande) sannolikt endast så länge skulle låta vänta på sig, som England och Frankrike hibehöllo fullkomlig enighet; och hvad skulle det vara för en byggnad, som skulle grunda sig ensamt på en så bräcklig grundval ). ) En insändare i Aftonbladet, som med lika begärlighet som Red. af nämnde tidning sjelf synes ha omfattat den så beqvämt för tanken liggande ideen om en Finsk quasi stat, :yckes insett den ringa säkerhet för dess bistånd, som Englands och Frankrikes naranti skulle erbjuda, då Sverige icke (såsom om Finland vore med vårt land sorenadt i en real union) hade ett nog mäkt:gt intresse i dess uppehållande, att det derföre skulle vilja underkasta sig oupphörliga uppoffringar; och han har derföre tillagt Norges och DanAAA ———