Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 maj 1855, sida 1

Eickstadt gaf icke akt derpå, hans hjerta var fullt af längtan och lycka, och en tyst tilllredsstallelse med sig sjelf bodde i hans själ. I dag ville han säga sin älskade, att hon skulle blifva hans genom det heligaste, af natur och lag gemensamt knutna, band, och han kände nu, sedan han blifvit ense med sig sjelf, att hvarje annat handlingssätt skulle varit ovardigt. Rachel hade icke väntat honom ännu, och hälsade honom med jublande fröjd välkommen. Fru Silberman var sysselsatt i källaren; vädret afhöll alla fremmande. Tid och tillfälle voro gynnsamme. och likväl kände Eichstadt en egendomlig förlägenhet då han, sittande bredvid sin älskarinna, såg in i hennes djupa, dunkla