Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 maj 1855, sida 2

gar, i hvilka deras batterier äro inhöljde. Den 25 demaskerade de ett nytt batteri, hvilket är anlagdt emellan husen i staden på en bergsrygg i närheten af guvernörens palats och öppnade derifrån en häftig eld på Franmännen och äfven på venstra flygeln af engelska venstra anfallslinien. . Morning Heralds lägerkorrespondent talar om det ovanliga lugn som är förherrskande, men som dock blott är förspelet till ett nytt bombardemang, af hvilket man imellertid icke lofvar sig mycket. Sakernas tillstånd för ögonblicket är ungefär såsom i November: skärmytslingar om nätterna och litet kanonad om dagarne, liksom för att blott antyda, att belagringen ännu ej är upphäfd. Flagsbastionen synes vara det enda utanverk, som lidit så mycket, att det icke kan repareras; Ryssarne hafva der ännu ett par kanoner, men såsom stort batteri existerar detta verk icke mera. Men Ryssarne äro sysselsatta att bakom flaggbastionen uppkasta en ny försvarslinie. Derpå ligger dock mindre vigt, ty äro de allierade en gång herrar öfver nämnde bastion, så är dermed ett betydligt steg gjordt till intagandet af åtminstone södra sidan af Sebastopol, enär de öfriga verken kunna flankeras från flagg-bastionen. Korrespondenten skrisver under d. 27, att innan bombardemanget kan börja ånyo, 2000 tons kulor och krut måste anskassas ensamt för de engelska batteriernas räkning. Enligt bref i ,Constitutionel från hamiesch af den 28 April, arbetade man på inrattandet af nya, ganska starka batterier, 4 af de starkaste skulle uppföras på 300 fots afstånd från platI sen. Ryska Invaliden angifver antalet af de sårade i arm6en på Krim sedan krigets början till 15,123, deraf 7,317 blifvit lakta. Långfredagen hafva i den heliga grafskyrkan i Jerusalem förefallit blodiga slagsmål emellan grekiska och katholska kyrkans bekännare. Turkisk militär måste anlitas för att åtskilja slagskämparne och återställa friden i det heliga rummet. Slika skandaler äro derstädes ganska vanliga. RYSSLAND. General Yermolow är utnämnd till chef för allt rikets landtvärn. -preus. Cor. innehåller följande närmare upplysningar om bondupproret i Ukraine: Upproret inskränkte sig till den polske grefven Branichis och några närgränsande egendomar och är hufvudsakligen att tillskrisva böndernas hat emot deras godsherrar. Allmogen hade missförstått de senaste kejserliga manilesterna. De reste sig i massa, för att låta iorullera sig i landtvärnet, i det de förklarade, att de heldre ville tjena czaren som soldater, an längre arbeta för sina godsherrar. Rörelsen väckte stor förskräckelse, isynnerhet ibland den polska adeln i dessa trakter, hvilken genom religion, språk och härkomst står främmande midt emot landtfolket, ty detta tillhör den rutheniska folkstammen och grekiska religionen, medan den invandrade polska adeln för det mesta bekänner sig till den katholska religionen. Då alla föreställningar i godo icke voro i stånd att lugna den uppretade massan och förmå den att återgå till sina arbeten, så måste man, för att undvika galliziska scener, slutligen skrida till användandet af våld. Upproret blef genom militärisk hjelp fullständigt undertryckt. FRANKRIKE. Monitören af d. 11 förkunnar hr Armand Lefebyres utnämning till directeur för de politiska angelagenheterna i utrikesdepartementet och hr Billings till kabinettschef i samma departement. Det var den första af dessa befattningar, som innehades af den numera till ambassadör i Konstantinopel utnämnde hr Thouvenel, hvilken, såsom det påstås, blifvit osams med sin förman Drouin de Lhuys. Sistnämnde storhet skall hafva fallit icke blott derför, att han visat sig alltför eftergifven emot Österrike och Ryssland, utan för sitt alltför stora knussel. Så otroligt det låter, tro dock många derpå. Kejsaren skall hafva gifvit honom skarpa förebråelser derför att han af de 200,000 fr., som beståtts honom i resekostnader till Wien, blott gjort ända på 10,000 fr. Monitören tillkännager en del anordningar beträffande verldsexpositionen i Paris, bland hvilka vi vilja nämna följande: Alla utställare eller deras representanter åtnjuta fri entråe under hela expositionstiden. Hvarje anseddare ineller utländsk tidning erhåller till sin disposition 2:ne fribiljetter, hvilka dock äro personliga och blott kunna begagnas af redaktörerna sjelfva och reserenterna samt ej bortlånas eller öfverlåtas åt andra personer. Entreepriserna äro fastställda som följer: söndagarne 20 cent.; måndagarne, tisdagarne, onsdagarne, thorsdagarne och lördagarne 1 f.; fredagarne 5 fr.; under hela Maj månad är dock enträpriset 5 fr. Biljetter, som gälla för hela tiden, kosta 50 francs stycket. I Orleans har under stora högtidligheter, som varade från d. 6 till d. 10 Maj, rests en