Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 maj 1855, sida 2

egendom, och då vi icke sjelfva förstå på hvad sätt vi skola vinna upprättelse, ifall embetsmän göra ölvervåld och orätt emot oss, våga vi i storsta ödmjukhet vända oss till herr Justitig Ombudsmannen och till dess välvisa ombepröfvande öfverlemna, huruvida det emot oss föröfvade tilltag, som vi här nedan sanningsenligt b skrifva, förtjenar att blifva föremål för offentlig beifran. Den 2 dennes kl. mellan 4 och 5 på eftermiddagen inbjöd jag undertecknad några af mina vänner och bekanta, till ett antal af omkring 60 personer, och sedan jag undsägnat mina gäster med kaffe, bad jag studeranden Nymansson. som då var i mitt hus, att läsa för oss något ur Guds ord eller Luthers skrifter, hvarförinnan likväl dörrarne biefvo lyckta, på det vi icke i vår andakt skulle störas af obeböriga personer. vi började vår andakt med afsjungandet af ett par verser ur Sv. Psalmboken, hvarefter Nymansson uppläste Gal. 2 kap. 14:de och följande versar och derpå D:r Luthers förklaring öfver detta bibelställe; men bäst vi sutto i all stillhet och afhörde det upplästa, hördes häftiga och starka slag på dörren, så att huset darrade. Emedan bultandet blef allt starkare gick jag omsider att öppna dörren, och då iarusade vå:dsamt stadsfiskalen Jubenlatz från Christianstad åtfuljd of t. d. läusmannen Wirn, och dertill nod-akades jag, emedan en stor förskräckelse förorsakadeoch skall stad-sisbhalen hafva ropat, att dörrarne skulle upp, om ban skulle så bryta upp dem. Och da stadsfiskalen inkommit, stötte han till bänkar och bord under afskyvärda svordomar och skallsord och derjemte drog han sin sabel, samt högg åt stud. Nymansson, hvilken d cå undgick slaget, emedan den åtföljande herren n.jdade hans arm. Deresser skallde hr stadeslisk slen Nymansson för tjufstryk, lusrygg, kättare m. m., hotande. att nan skulle arrestera n nom och slere, då han vå cellfängelset kunde få tillfälle att predika. Derester vände sig staasliskalen till de öfrige och under grusliga eder befallte dem aflägsva sig, hotande att eljest bugga skarpt på dem med sin sabel. Ocn då nu några af förskräckel se ville gå ut genom en annan dörr, så inru ade under grusliga eder och svordomar polisbetjenten Petter Holst och skuffade på dem som ville gå ut och hade Holst förut slagit åtskilliga slag på denna dörr. Sedan nu nägra kommit ut, ropade Holst under svordumar och hädelser, att denu borde taga mössorna af sig, emedan han ville predika för dem, så att djesvulen skule taga dem allesamman; och ville han för 24 sk. pr man göra dem saliga allesamman iunan följande aftonen m. fl. förskräckliga ord. Då en af de närvarande frågade stadsfiskalen, hvem som gifvit honom rättighet att så fara fram, svarade han, att vår ärevördige prost och hederlige man Borgström, reqvirerat hans biträde. Att härunder flere personer blefvo af förskräckelse sjuka är lätt begripligt, äfvensom att hos oss uppstått en stor ängest och smärta, i fall dylika illbragder mot fredliga menniskor skola vara lagliga, under det de, som öfva slagsmål, kortspel och dryckenskap, få vara i fred. Man har sagt oss, att enligt en lag som kallas regeringsformen, har konungen svurit, att ingens frid i hans hus störa eller störa låta, och då förmoda vi, att konungens embetsmän också skola bålla frid. Denva saken öfverlemna härmed vi åt hr justitie-ombudsmannen, som bättre än vi förstår att bedöma, om ett sådant uppträde är med lag och god ordning öfverensstämmande eller ej. Det är icke ef hämdlystnad vi göra denna anmälan, men vi frukta, att den personliga friheten och hemfriden skola alldeles försvinna, om icke ordningens handbafvare sjelfve hålla frid och iakttaga anständighet. Christianstad och Nosaby d. 16 April 1855. Pehr Andersson. Att ofvanföre gjorda uppgifter äro sanningsenliga, kunna vi med ed styrka, Ola Larsson. Jeppa Erickson. Carl Larsson. Nils Svensson. Per Månsson. Jöns Nilsson. Att ofvanskrifne personer egenhändigt undertecknat sina namn, intyga C. G. Haliberg. P. Paulow. — Götha Hofratt har förordnat: vice häradshösdingen F. W. Rydingsvard, efter ansökan af ordinarie domaren haredshösdingen Martin Bagge, att förrätta dels innevarande års sommarting med Inlands Fråkne härad och dels asoch tilltradessyn å kyrkoherdebostallet Mycklaby; samt vice härad-höfdingen M. Th. Lindhult, på ansokan af ordinarie domaren haradshosdiugen justitieborgmastaren och riddaren P. Ekman, att under tre månader frän den 11 dennes förvalta domareembetet i Safvedahls härad, med undantag likväl af förekommande skiftesärenden, hvilka vice häradshöfdingen F. Ekman sorordnats att handlägga. — Stockholmstidningarne med dagens ordinarie post meddela få nyheter af intresse, om ej den att öfversten, förste majoren vid Lifregementets hussarkår, O. R. Löwenborg erhållit afsked ur krigstjensten med pension, och elter honom till öfverste och sekundchef vid samma regemente bhfvit utnämnd andre majoren derstades frih. C. H. Leuhusen. Till öfverstelöjtnant och förste major vid samma kår har H. M. utnämnt ryttmästaren vid Lifgardet ti!l håst, grefve F. W. Taube. Med snällposten emottager man underrättelser om ytterligare beviljade afskedsansökningar inom armåen, nemligen för kapitenlöjtnanten å flottans reservstat, C. G. Holmqvist, med pension; kaptenlöjtnanten vid slottan 6. F. Hahn, med pension, hvarjemte Kyl. Maj:t utnämnt och förordnat honom att vara lotskapten i södra lotsdistriktet; samt för kaptenen vid Marin-regementet 4. 4. Pettersen, med pension. Kadettkorporalen G. af Trolle har blifvit utnämnd till sekundlöjtnant vid slottan, och underlöjtnanten vid Jemtlands saltjägarekår, S. F. Westrell, transporterad till underlöjtnant i slottans mekaniska kår. På sörslag till den lediga postförvaltaretjensten vid GÖtheborgs postkontor, som numera är deladt i tvenne afdelningar, en för afgående och en för ankommande poster, har Kgl. General