Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 maj 1855, sida 2

Styckegods. Lola Montez. I Kaliforniens hufvudstad roade man sig i sjol med att slå käglor på gatorne, till hvilket spel man nyttjade osantligt stora klot. Lola Montez har velat visa San Franciscos invånare att hon äger en stark arm och ett säkert öga. Man ser henne derföre dagligen taga del i de äfventyrligaste kägelpartier med stadens starkaste spelare, och som de vanligen samlas å någon offentlig plats, bar hela besolkningen tillfälle att gratis beundra grefvinnan Landsseldts utomordentliga styrka och herrliga piruetter. — Samtidigt med detta sått att göra sig bemärkt, har hon uppfunnit ett nytt sätt att förtjena pengar — ett nytt, såvida icke vår äfventyrliga Mamsell Sager gör anspråk på uppfinnings rätten. Det är nemligen s. k. ,konversations-seancer, som hon gifver hvlken timma som helst. För ett bestämdt pris, lämpadt efter penni ge-tillgången i guldlandet, äger hvar och en, som vill betala det, en halstimmes eller en timmes tillträde till hennes salong, med rättighet att sjelf välja det ämne han önskar för samtalet. Intet föremål för menskligt vetande uteslutes. Hon besvarar alla frågor, på alla språk och hon låter samtalet aldrig afmattas. Hennes uppfinning har gjort stor lycka, och man ser stundeligen en queue af frågvisa utanför hennes port. — Lola Montez ämnar besöka Paris under expositienen. Hon har nyligen gift om sig med en Guldgrafvare, hvars millioner hon förmodas ämna omsätta i Paris. Artighet. Två gentlemen i Bath hade en tvist; den ene gick till den andres dörr om morgonen och ditskref skurk. Den andre hälsade på hos sin trätobroder, men erhöll till svar af hans betjent, att hans herre ej var hemma, men att, om han hade någonting att säga, han kunde säga det åt honom. Nej, nej, yttrade påhelsaren, 4jag gick blott hit för att besvara er herres visit, emedan han denna morgon lemnat sitt namn på min dörr. Förstår ni det nu? En lärd, som blef tillfrågad, hvad methaphysik egentligen vore, gaf till svar: ni kan öfversätta ordet med 8ölversinlighetslära, och skall jag noga utveckla saken, så säger jag: När åhöraren ej förstår hvad den menar, som talar, och den, som talar, sjelf icke vet hvad han menar, då drifva båda metaphysik.? kgetEmHRIIR likhet. En hustru nedkom med tvillingar. De voro så lika hvarandra att nor olyckligtvis den ene af dem dog, voro föraldrarne icke i stånd till att urskilja — hvilkendera af dem det var. Ombyte förnöjer. Jag och min hustru, sade en supig äkta man, föra ett bra tresligt. umvexlande lif; ty då jag är nykter, piskar jag henne, och då jag är full — ja då piskar hon mig! Lycka i olyckan. Två vänner, som ej sett hvarandra på en lång tid, träffades händelsevis en dag. Hur mår du? frågade den ene, så der, svarade den andre, 4och likväl har jag varit gift sedan du och jag sist voro tillsammans. Det der är goda nyheter. — Ej serdeles goda — ty det var min lott att tå en trätgirig hustru. — Det var riktigt skada. — ÅJag tänker ej så, ty hon bringade mig två tusen pund. — Godt, då var det någon tröst! — Ej så serdeles — ty för bennes penningar köpte jag mig en hop får och de dogo alla i sårsjukan. — ÅDet var verkligen olyckligt! — Ej så olyckligt som du kanske föreställer dig — ty för skinnen erhöll jag mer än hvad sjelfva fåren kostat mig. — I så fall är du skadeslös. — På intet sätt — ty mitt hus och alla mina pengar hafva blifvit förstörda af en eldsvåda.) — ÅAck. detta var en förskräcklig olycka. — Ej så förskräcklig — ty min trätgiriga hustru brann upp på samma gång som mitt hus.