Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 maj 1855, sida 3

Hllsi. T OTYHLILUI)I)Jens al DJo-Arendena Kammar-Kontor, än uti Kammar-, Sjö-Militieoch Varss-Kontoren vid Kongl. Flottans ofvanberörde Station och Depåt. Stockholm den 27:de Mars 1855 (3556) Tillkännagifvanden. I anseende till förestående Bouppteckning efter aflidne Handlanden Gustaf Lundblom, anmodas de, som i Sterbhuset ega fordringar, sådant uppgifva, och de som hafva skulder till samma att inkomma med liqvid, allt inom denna månads utgång. Götheborg den 1 Maj 1855. 4541.) Resterande Bänkrumslega till Fattighuskyrkan emottages på vanligt ställe Måndagen den 14 Maj kl. 10 f. m. 4546.) Herrar Bryggare anmodas vanligen tillse att deras Malt innan det skickas till qvarnen väl harpas och befrias från spik och andra jernpjeser, hvilka på sednare tider ganska ofta befunnits deruti, och förorsakat valsverkets skadande, till stor förlust för Herrar Bryggare, som förutom kostnaden för valsverkets reparation, hvilket af maltegaren får ersättas, som ock genom den stagnation som blir en följd af verkets reparation. 14547.J F. M. FRAENKEL. Thorsdagen och Fredagen den 26 och 27 Juli innevarande år kommer, på föranstaltande af Elfsborgs läns Södra Kongl. Hushållnings-Sållskap, ett Lamudbrukemöte inom Sållskapets Distrikt att hållas i Kinnna by, Marks härad. Vid detta möte, som börjas hvarje dag kl. 9 f. m., och till hvars bevistande Landtbrukets idkare och vånner vördsamt inbjudas, kommer att anställas, dels öfverläggning med anledning af framstålda frågor rörande Landthushållningen, dels ock, jemte Tåflingsplöjning, Exposition af utmårktare Kreatur, Landtbruksredskaper, Jordbruksprodukter, Slöjdealster m. m. med deraf föranledda prisutdelningar; och blifva de uppvisade föremålen, om så önskas, på stållet till salu uppbjudne. Skriftliga uppsatser i de ämnen, som utgöra föremål för mötet, emottagas åfven till föredragning, om de sednast 8 dagar före mötet blifva HushållningsSällskapets Sekreterare, v. Rektor S. P. Wennergren i Borås, tillsände. Allt hvad som vid mötet till förevisande eller afsalu kan upplåtas aslemnas till Handl. Sven Andersson, Kinna Sanden. Resande, som besöka mötet, hafva för erhållande af rum att vånda sig till Fabrikör Johansson, Kållång, eller Johannes Håkansson, Kinna Råttaregården. Biljetter för bevistandet af mötet finnas mot 16 sk. bko att tillgå hos v. Rektor S. P. Wennergren, före mötet i Borås och mötesdagarne i Kinna. Hushållnings-Sällskapets tryckta Berättelse för år 1854 kommer att vid detta tillfålle bland Sållskapets Ledamöter utdelas; hvarförutan några ex. af densamma då åfven finnas till salu mot 24 sk. bko ex. Om restauration å stället skall anstalt fogas. Borås den 28 April 1855. Bestyrelsen. Frågor, som komma att framstiätlas till öfvertläggning vid Landtbruksmwötet i Hinna den 26 och 27 Juli 1855. 1. Då samhållets och hvarje kommuns lycka, trefnad och vålstånd till ej ringa del beror af arbetarnes upplysning och vålbefinnande, så frågas. om ej alltför litet ånnu göres för att befordra deras upplysning och höja deras välstånd? 2. Hvilka åro de tjenligaste medel att till allmogen sprida större kunskap om det fördelaktigaste såttet att sköta sin jord, sina kreatur och sin skog? 3. Böra ej Magasiner inom alla socknar inråttas, och hvilka äro vilkoren, att Sockeneller DistriktMagasiner må kunna uppfylla sin egentliga beståmmelse, att i missvextår afhjelpa brist på tjenligt utsåde och brödföda? 4. Har man under sednare åren lårt kånna några nya sådesvexter, handelsvexter, rotfrukter, grås eller andra soderslag, som synas förtjente af en allmän uppmärksamhet? 5. Hvad år orsaken att i några af våra landskaper odlas Lin i stor utstråckning och till betydligt assalu, under det att samma vext i andra landskaper icke ens odlas till husbehof? 6. H ilket anses vara båsta sättet att sköta mindre Hemman och Hemmanslotter? 7. Hvilket eller hvilka sått att gödsla vår lätta, så kallade magra jord har man funnit förmånligast, och har det i allmänhet varit bättre, att gödsla starkt oeh mera sållan, eller mindre starkt och oftare? 8. Hvilken erfarenhet har man gjort i afseende på att odla sank mark, samt hvilket sått har visat sig bäst att i bårande kraft underhålla redan verkstälda odlingar å sådan mark? 9. Kunna Potates genom beredning till stårkelse, sirup, öl och dricka med fördel och vinst anvåndas? 10. År det nu ej skål att uppmuntra en förbåttrad tillverkning af öl och dricka på landet, och huru skall det tillgå? 11. Huru anses Bränvinsbränningen i allmänhet hafva verkat på jordbruket? 12. Hvilket sått år förmånligare och gifver mera mjölk: antingen Kon födes för det mesta med hö och något ombyte med halm, eller om hon, med minskning af hö, födes med så kallad sörpa eller våtvaror? Böra kor mjölkas 3 gånger om dagen? 13. Hvilket år bästa sättet att uppdraga goda mjölkkor ? 14. Hvad inflytande hafva mjölkförvaringsrummen samt mjölkkårlens beståndsdelar och form på gråddsättningen? 4554.) Undertecknad, Agent för Herrar H. Paret MÅ Ån So Than 1