Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 maj 1855, sida 2

2— tror det vara möjligt, att ,preliminärerna till en blisvande militarkonvention blifvit undertecknade. Enligt en annan version skulle det blott vara fråga om undertecknandet af en förklaring om de 4 punkternas odelbarhet, så att icke någon af de 3:ne makterna skulle kunna antaga vissa och förkasta andra af dessa punkter. Till undertecknandet af någon militärkonvention emellan Österrike och vestmakterna har det uti ingen händelse kommit. Det saknas imellertid icke krigiska demonstrationer mot Ryssland från Österrikes sida. Dessa demonstrationer medföra den dubbla nyttan, att de imponera på Ryssland och bidraga att bibehålla den tvetydiga vänskapen med vestmakterna. Falttygmästare IIess afresa till armåen har dock, enligt en telegrasdepesch från Wien af d. 3 till LIndep. belge, blifvit uppskjuten till d. 6 dennes. Detta uppskof gaf anledning till fredliga funderingar. Å andra sidan har -N. Pr. Zeit. en notis från Wien af samma datum (d. 3), enligt hvilken denna och påföljande dag friska trupper skulle från hufvudstaden afgå till Gallizien. Kejsaren sjelf förmodades i midten af månaden skola besöka sin arm. Franska monitören af d. 4 förkunnar, att preussiska gesandten Hatzfeld och österrikiska gesandten Hubner d. 3 öfverlemnat kejsaren sina monarkers egenhändiga lyckönskningsskrifvelser i anledning af attentatet. Enligt Czasanmärker kejsar Frans Josef i sin skrifvelse, valt en intim allians imellan Osterrike och Frankrike allena år i stånd att göra ett slut på alla Ä H 4 Clika revolutionåra försök. Gårdagens telegrafdepesch underrättar oss om, att franska utrikesministern Drouin de Lhuys inlemnat sin afskedsansökan. Tillägget att detta ej skall stå i något sammanhang med kriget har gjorts, för ett icke bemälte ministers afgång skulle tydas som en triumf för fredspartiet, hvilket, såsom föregående notiser förmäla, ifrigt arbetat på att störta icke mindre honom, än äfven Billault. Notisen att Walewski kommer att i stället för Drouin de Lhuys öfvertaga ledningen af de utländska angelägenheterna och att hr Thouvenel, som arbetat i utrikesdepartementet under Drouin de Lhuys med hvilken han icke kunnat draga riktigt jemnt, skulle efterträda Walewski som fransk ambassadör i London, tarfvar så mycket mera närmare bekräftelse, som det under d. 5 dennes telegraferas från Paris till -B. H., att Monitören för denna dag innehållit ett dekret, i kraft af hvilket bemälte Thouvenel, den der anses för en stor förmåga, utnämnes till ambassadör i Konstantinopel, der Frankrike, sedan Baraguay dHilliers hemkallades derifrän, blott varit representeradt af en agent med underordnad rang, hr Benedetti. Franska Östersjöflottan under amiral Penaud lade ut till sjös d. 1 dennes. Man erfar nu, att den strid utanför Sebasto pol, i hvilken ett starkt kontra-approch verk eröfrats från Ryssarne, ägt rum natten imellan d. I och 2 dennes och att Ryssarnes utfall för att återtaga det förlorade verket skett på ef termiddagen d. 2. Monitören af d. 5 innehåller härom berättelser af Canrobert, daterade d. 2 och 3 dennes. Så vidt man kan se af telegrafdepescherna i B. H. var det Fransmännen ensamma som togo det ifrågavarande ryska verket, hvilket låg framför central bastionen. Af gårdagens telegrasdepesch ser man, att Constitutionel påstår, det Ryssarne d. 4 icke haft en enda man eller kanon utanför platsens I omkrets (enceinte), hvilket vill säga detsamma som att Ryssarne mistat eller uppgifvit alla sina framför utanverken på senaste tiden före bombardemanget anlagda förskansningar och kontraapprocher. Bekräftar sig detta påstående, så hafva de allierade vunit en betydlig förI del och hopp är för handen, att fästningen bör kunna falla i deras händer, när bombardemanget åter förnyas med full verkan från hela linien. De påstås imellertid vara i stort behof af förstärkningar, om de skola kunna uträtta något. Detta behof torde dock afhjelpas genom ankomsten af de sardinska hjelptrupperna, hvilka enligt de senaste dispositionerna gå diI rekte till Balaklava. I Spanska cortes hafva med den ofantliga maI oriteten af 168 röster emot 12 antagit lagen om försäljningen af statens och kyrkans egendomar. Det har imellertid ej kostat ministrarne ringa möda att förmå den under prestligans nflytande stående drottningen att sanktionera lensamma. Först efter ett långt samtal med Konarterna och att camfält hachk af alla mn: N