Styckegods. Frimurare I Turkiet. ,Triester Zeitung innehöll i slutet af Mars månad följande skrifvelse från Levanten: ,Oaktadt man redan för nära 30 år sedan hyste den förmodan, och i synnerhet ryska officerare, efter fälttåget 1829, trodde sig hafva funnit spår af att frimureriet fanns till äfven ibland Muhamedanerne, så voro dock alla de underrättelser man hade alltför mörka, att man af dem skulle kunnat inhemta något bestämdt. Först för omkring 5 eller 6 år sedan hefva dessa gissningar bekräftat sig, i det att en 1 affärer tillfälligtvis genom Belgrad resande tysk frimurare der påträffade en turkisk loge, i hvilken äfven han, införd af en detta brödraskap tillbörande, i Belgrad anställd kristen professor, fann det broderligaste emottagande. Det blir allt mera klart, att de turkiske frimurarne, hvilka under namn af ,Dervischer förrätta sina murarearbeten, hafva samma tendenser och mål som frimurarne i våra europeiska länder och, med ganska obetydlig skillnad, hafva samma ceremonier och bruk och betjena sig af samma tecken, ord och haudgrepp. De turkiske frimurarne tyckas stå på en för dessa länder ovanlig bildningsgrad, deras religionsbegrepp hafva höjt sig öfver Islamismen, de hylla icke polygamien, ty ingen af dem har mera än en hustru. och vid mäludslogerna, vid hvilka vin serveras, visa sig fruntimren, såsom ett tecken af ömsesidigt broderligt förtroende, obeslöjade. Belgrader logen består af vågra och 70 ledamöter; dess stormästare, Tjani Ismael Zscholak Mehemed Saöde, är tillika stormästare för samiliga logerna i europeiska Turkiet och står i direkt förbindelse med alla logerna, såväl i Ottomaniska riket (och af dessa finnas t. ex. i Constantivopet nio, af hvilka det af de till Turnörernes klass hörande dervischernes kloster, Sirkedschi Teckar, d. v. s. ättickehandlarens, är det mest ansedda), som i Arabien och Persien, i hvilket sistnämnda land or den skall räkna omkring 50,000 medlemmar. Såsom ordenstecken bära de turkiske frimurarne, utom en liten brun shawl med mångahanda figurer, en slätslipad tolskantig marmorsten (af 2 tums diameter) med brunröda fläckar, hvilka senare skola föreställa bludfläckar och erinra om frimureriets i Turkiet stif tare, Ali, som derför medelst ett hvitt snöre om halsen blef straffad med döden. Stormästaren för Belgraderlogen Alikotscv, Tjani Ismael Tscholak Mehemed Sabde, en äfven i offentliga lifvet allmänt aktad, ärevördig turk, har äfven af logen ,Balduin zur Linde i Leipzig blifvit utnämnd till hedersledamot och fått sig det dithörande diplomet och logetecknen tillsända, likasom deremot flera Leipziger frimurare blifvit utnämade till medlemmar af Alikotsch-logen. Om de turkiska frimurarne äfven sysselsätta sig med politik, är ännu obekant.