Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 maj 1855, sida 1

handlingar och alla sina tankar. Då August således för henne hade blifvit verldens medelpunkt, blef han van att se allt gestalta sig sålunda, som hans fördel bjöd, eller som han helst önskade sig det. Allt, som omgaf enkan, skulle landa honom till godo; den aktning och den vänskap, som man hyste för modren, öfvergick till välvilja och ömhet mot sonen. Det var hans mödernearf att vara välkommen hos alla; och sålunda vande han sig att emottaga lifvets dyrbaraste välgerningar som de simplaste ynnestbevis. I sin förblindelse ilade madame Fourcard förut på hans bana. borttog alla stenar, öfver hvilka han kunnat snafva, afbröt med sin hand de törnen, som kunnat sönderrifva hans kläder, och när han stod vid randen af en algrund, bildade hon af sig sjelf en bro deröfver för honom; och den unge mannen fästade sig aldeles icke vid en hängifvenhet, vid hvilken han blisvit så van, utan gick raskt framåt utan att hafva någon aning om, hyad som blifvit gjordt för att göra honom vägen lätt. Hans mor hade velat spela försynens rol och blef, likasom denna, belönad med hån och förakt. (Forts.)