Styckegods. cCöramlågt ur. Ystads tidning af den 7 dennes innehåller följande beskrifning på ett särdeles sinnrikt urverk, som år förfärdigadt af en derstädes bosatt urmakare, och som att döma efter beskrifningen, synes väl förtjent af att finna en plats bland öfriga artiklar som afsändes till industriexpositionen i Paris: Vi hafva i dessa dagar sett ett nyligen af urfabrikören Hopp förfärdigadt urverk, hvilket utgör ett landskapsstycke, der kyrktornets urtafla utvisar tiden: på hafvet synes ett ångoch ett segelfartyg vara i rörelse; midt på taflan är vid skogsbrynet en skara allmoge församlad, som afhör en positivoch en violinspelare samt en harpspelerska, hvilka figurer äro rörliga; längre åt sidan är en smedja der flera smeder äro i sull verksamhet, en skor en häst, en arbetar i smedjan och enjdrager bälgen. Mellan skogsdungarne äro flera personer sysselsatta med landtliga göromål såsom höbergning m. m. och på höjderna synas tvenne väderqvarnar, hvilkas vingar susa dugtigt omkring. Det hela företer en tafla af lif och naiv småtäckhet, och är konstverket i alla afseenden så väl utfördt, att det kan intressera en hvar att skåda detsamma. Anehdot. Några herrar pratade en afton på spektaklet så högt under representationen, att ingen af åskådarne, som voro i grannskapet, kunde höra skådespelarne. En af åskådarne utropade derföre temli, gen högt: Jag önskade, att s-n tog de der karlarne! — Hvem menar ni? frågade en af fredsstörarne. — Aktörerna, svarade den tilltalade, jas kan ju ej höra, hvad herrarna här bredvid mig säga! AARAAnnnnnnnnnngnknnnnnnnnnnnnnnn a re td