Tackoch stångjern. brännstål, garsstål, puddelstål, valsadt rundjern och trådjern från Lesjöfors bruk Annu införväntas en af smeden Johannes Huldt i Grafås förfärdigad bössa samt skurna trädarbeten från Skillingsmarks socken. Till uppgifterna å dessa varor har bergmästaren v. Sch6ele sogat statistiska upplysningar om Wermland, dess jernhandtering och kommunikationer. Efter inkomna embetsutlåtanden rörande väckta förslaget om återtagande af den stapelstäderna delvis medgifna eftergift i skyldigheten att årligen införa vissa qvantiteter af salt, har reg. beslutat att vid de nu i ämnet gällande stadganden tills vidare låta bero. K. M. har tillåtit, att ett belopp af 33 rdr 16 sk. bko finge, genom dess befallningshafvande i Hallands län, gratifikationsvis tilldelas lotsarne C. Ingermansson och S. Holmström samt kustroddaren S. Danielsson och torparen C. Andersson, hvilka med egen lissfara från strandade engelska slupen Murray, bergat en svensk sjöman. Uppå ansökning af W. M. Ekelund, P. A. Enhörning samt A. Å G. Sandberg m. sl., har K. M., den 30 sistl. Mars, fastställt Reglor för Bergs aktiebolag, hvilket sökandena ämnade bilda för bedrifvande af spinnerioch väfverirörelse i Norrköping. Samma dag har K. M. fastställt ,,Reglor för Saxå Jernvägsbolag, bildadt för anläggande af en jernväg till forsling medelst hästkraft mellan sjöarne Saxen och Yngen i Wermlands län. Vår bekante zoolog, professor S. Nilsson i Lund, har utgifvit en ny del af sitt ichtyologiska arbete, hvarmed han afslutat sin Skandinaviska Vertebrat-Fauna. Uti inledningen till detta sörtjenstsulla verk, har förf:n egnat en utförlig del åt det intressanta ämnet om Fiskodling, och gifver derunder en noggrann beskrisning öfver de methoder som dervid användas, samt påkallar uppmärksamheten för denna, för vår nationalekonomi högst vigtiga fråga. I slutet af sin afhandling härom yttrar förf. följande sanna och behjertansvärda anmärkningar: Så länge åkerbruket föraktades af de mera bildade folkklasserna, så länge det lemnades i händerna på en okunnig massa, att skötas efter ärfda vanor; så långe lemnade äfven det så ringa och osäker afkastning, att det ständigt qvarhöll sina idkare i fattigdom och deraf härledd råhet. Men sedan upplysta män tagit yrket om hand, sedan naturvetenskaperna och bland dem isynnerhet kemien, i förening med mekaniken, fått sprida sitt ljus öfver jordbruket och så att säga adlat det, har detta yrke, genom att lemna en mera säker och rik afkastning, beredt sina idkare ett materielt välStänd, och derigenom tillsalle till utbildning. Den som för 50—60 år sedan såg Skåne med Sina vidsträckta sterila och stenströdda hedar, I sina magra fålader, sina tättbyggda bondbyar med låga smutsiga lerkulor, och sina merendels fattiga invånare, och ser nu dessa samma hedar betäckta af rika sädessalt och frodiga konstgjorda ängar, samt beströdda med höI ga och vackra gårdar, bebodda af välmående och humana ägare, skall förvånas öfver denna för mången oväntade, till och med i början starkt motarbetade förändring. Jordbrukarens vilkor voro då, på många ställen, icke bättre än fiskarens äro nu. Det är i grunden genom naturvetenskapernas praktiska användande, som denna förändring åstadkommits, ehuru mången, som nu njuter frukten, ser med liknöjdhet, måhända med förakt, upp till trädet hvarifrån den fallit. Men är det väl möjligt, torde man invända, att fiskerihandteringen skall kunna bringas ur det råhetstillstånd, hvari den nu befinnes, och upphjelpas att bli någorlunda jemngod med jordbruket? Betvislom icke att detta är möj: ligt; hvad kemien redan blifvit för jordbruket, det kan och bör zoologien, genom praktiskt användande, blifva för fiskerihandteringen, och förhjelpa dess idkare till samma välstånd, som jordbrukaren numera genom sitt yrkes förbättring åtnjuter. Det vore i sanning bedröfligt om fiskeri-idkarne, dessa så raska och mo diga, så nyttiga, så oumbärliga medlemmar, skola vara dömda att ständigt blifva, så atl säga, samhällets heloter och vara uteslutna från tillfället att förbättra sina materiella vilkor och af fattigdom hindrade att utbilda sin ädlare del. En stor och genomgripande för. ändring, äfven i detta yrke, synes verkliger sorestä. — L An F—— —