na tillhörigheter samt å desamma skrifva adresser. Derester hade de, sedan de klädt sig uti sina bästa kläder, från hemmet bortgått. Vid anträffandet voro de sammanbundna om handleden med ett hvitt band, och på en vid stranden stående gröfre påle hängde en svart silkesduk, hvarvid var fåstad en papperslap, med påskrift: ,här ha vi funnit vår graf, Tekla, Agda, — tag upp oss med det första. På pålen låg en psalmbok. Vid härom sörlidne gårdag i poliskammaren hållen ransakning upplystes det, att de döda i lifstiden varit ärliga och beskedliga flickor, och förmodades det att kärleksgriller varit anledningen till deras förtviflade beslut. — Innevarande långa vinter har, såsom bekant, hållit ön Gottland i nära två månader afskiljd ifrån all beröring med fasta landet. För jemförelsens skull har man anfört följande anekdoter ifrån förflutne vintrar. En vinter, antingen i slutet af 1600eller början af 1700-talet, föreföll flera veckors sträng köld med stiltje, så att hela Östersjön blef belagd med tjock och jemn is. Derefter inträffade, på en Söndag, ett starkt yrvader och mycket snö, under hvilket dåvarande kyrkoherden i Öja var stadd på resa till sin an nexkyrka Hamra, i ändamål att der förrätta gudstjenst. Kommen ut på slätterna, tog han miste om vägen, och körde sedan oupphörligt ender ett dygns tid, utan att hitta ratt. När han andtligen kom till , bysder(såsom j det på Gutamålet heter) blef han helt sörvänad, ty då var han på — Öland. Han hade således i snöyran kört åt vester, tvert ölver slätterna och sjöisen. Skriftlig anteckning härom finnes i någon af de gotländska pastoraternas kyrkoböcker. Å en af Öja pastorats tabeller finnes för år 1775 antecknadt att ,år 1774, då vintern i Nov. månads början kom med ett starkt urväder och mycken snö, blef en vädur, som med flera var ämnad till slagt, inhyrad och så öfverhöljd med snö, att man ej annat förmodade, än att han blifvit ett behagligt rof för någon tjuf; men efter 40 dygn befanns samma vädur lefvande stående uti ett dike betackt med snö; väduren hade icke blifvit synlig, om ej en dräng af en händelse öppnat diket med sina fötter, hvilka sjönko ned åt botten. — Uti detta vädurens herberge fann man ingenting som kunnat tjena honom till föda, utom en liten törnbuske, hvilken ock var så åtgången, att dess djupaste röser endast voro qvarlemnade. Underligt var det, att denne vädur var vid sin uppkomst så yr och vild, att man med tillhjelp af en hund måste fånga honom; uti sin yra sprang han genast till sitt förra herberge, lambhuset. — När han vardt efter några dagar slagtad, sanns ingen assaknad på kött eller fetma. — Väl har här ofta sörnummits att får och lamb 9, 12 å 14 dygn kunnat lefva under snön, men aldrig 40 dygn. Vintern 1788—1789 fick Gotland i Maj månad på en gång riksdagskallelse och riksdagsbeslut (riksdagen hade börjats i Jan. 89); vintern 1829 i April fick man tidningen om prinsessan Sofia Albertinas död (den 17 Mars) med skeppare, komna från Tyskland, medan hafsis ännu hindrade postgången mellan Öland och Gotland, och kort derefter nästan på en gång poster för fyra månader ankommo; våren 1838 kommo omkring tjugu poster på engång. —Från Wermland hafva följande artiklar blifvit samlade och ordnade, att öfver Göthebors afsändas till den förestående industriexpositionen i Paris: Stuffer af jernmalm och bergarter från Tabergs, Nordmarks, Persbergs och Långbans grufvor. Bergsprängningsredskap af slägga, bergborr och laddtyg. Prof å 32 serskilte slags åkerjord med den derunder varande altven. Rå, malen, prässad och kolad bränntorf. Tackjern, stångjern, bandjern, fjäderstål, milaneserstål och skurna sömtenar från Gammelkroppa, Lennartsfors och Gustasssors bruk. Trädkol, jernmalm, tackjern, stångjern och spik från Kungskogs hytta och Borgviks bruk. Ämnesjern, ståljern, oräckt. räckt och garsvadt brännstål från Rämmens bolags verk. Jernmalm, tackoch stångjern från Storfors bolags verk. Stångjern från Akkärns bruk. Tockjern från Långbanshyttan samt oväldt smältstycke och ståljern från Sälboda bruk. En vas, huggen och slipad vid Långbans slipverk af mörkgrön tät fältspat. Tvänne minerografiska kartor öfver Sverige. En karta öfver Luleå lappmark. Tolf buteljer arraksoch rompunseh från hr G. Th. Lagus. En plog, inventerad och tillverkad af smeden Johannes Jonsson i Warpnäs. Dessutom hafva tillverkarne sjelfva ombesörjt afsändandet af: Jernmalmer, tackoch stångjern, stål och stålsmiden från Uddeholms bolags verk. fn —