medmenniskor, om deras håg kunde vändas till något bättre än att öfverbjuda hvarandra i yttringar af slöseri, öfversitteri och råhet. Det finnes ock lyekligtvis många, som hafva en sådan bättre rigtning — hvad Götheborg angår hoppas vi att de utgöra flertalet —; många unga köpmän hafva begynnt att idka naturvetenskapliga och historiska studier, skön konst, m. m. och använda sina fristunder till nöjen af förädlande beskaffenhet; men denna tendens till något bättre, hvars fullföljande ensamt kan skaffa köpmansståndet äfven den högre moraliska aktning, som penningen allena icke kan bereda, har icke blifvit någon allmän-anda och kan ej blifva det, förrän alla de redbare och rättänkande af de unge männen utaf yrket träffa en tyst öfverenskommelse, dels att taga sig sjelfva till vara, dels att undandraga sig all intimare beröring med sådana kamrater, som ej vilja låta varna sig att återvända från deras farliga väg. På detta sätt och blott så kunde den nu rådande mindre goda allmän-andan, som drager mången i grunden god och ädelsinnad yngling i förderfvet, sörvandlrs i en god, hvilken skulle besegra mången äfven dålig natur, eller åtminstone qväfva dess yttringar. Till vinnande af detta vigtiga mål borde äfven hrr principaler medverka mera än de göra, genom att mera än som sker upptaga i sitt umgänge och samiljelif de unge män, hvilkas framtid är dem i så väsentlig mån anförtrodd och hvilka efter dem skola utgöra borgerskapet ien stad, som utvecklar sig lifligt och på hvars sambhällsanda landet derför får allt högre anSpräk. Vill medelklassen upprätthålla det anseende och det inflytande, som dess förmögenhet har förvärfvat densamma, så måste dess medlemmar äfven vårda det andra elementet, hvarförutan intet anseende kan bevaras, d. ä. bildning, hvilken, märk väl, icke ligger i en vårdad eller elegant toilett, icke i mer eller mindre belefvade åthäfvor i umgängeslifvet, icke ens i kunskaper (ehuruväl dessa utgöra ett vigtigt moment i bildningen) utan i goda seder, upphöjda åsigter, begär att gagna samhälle och medmenniskor, m. e. o. i en sann humanitet. Först i förening med en såI dan bildning kan förmögenheten göra anspråk på att gälla något inför samhället och inför hvar och en, som ej behösver eller ej frågar efter dess hjelp. Men huru skola sådana egenskaper kunna uppstå och utbilda sig till blommor och frukt hos en ungdom, som anser sin tillvaro och sitt mål i lifvet endast vara att njuta och som, för att tillfredsställa denna njutningslystnad, uppoffrar sin tid, sina krafter, sitt ekonomiska oberoende, sin framtid och ; sin inre frid? Vi önskade lägga dessa kanske något hårdsmälta, men icke dess mindre ojafaktiga sanningar på många, ja på alla de unga mäns bjertan, hvilka här bilda sig att blifva sjelsstandiga medlemmar i ett köpmansstånd, för hvars tillvaro redbarhet och duglighet utgöra oundgängliga villkor. Om det måste anses för en dålig aflar, att för en liten ögonblicklig vinst uppoffra en framtida oeh säker behållning, så måste det väl vara en ännu sämre, än för några ögonblickliga njutningar uppoffra framtid, heder och samvete. Man behöfver ej vara någon stor kalkylatör, för att inse, att sådant innebär det största och oesterrätteligaste oförstånd, och ej någon stor n. enniskovan, för att önska att Gud måtte bevara hvar och en för det bokslut, som måste blifva en följd af sådana affärer. I dag på morgonen har hit anländt engelska ångfartyget Countess of Durham, och lagt till vid ångfartygsbron. Af Engelsk Skönlitteratur har 12:te häftet utkommit, innehållande slutet på lnitialerne och början på en roman Hypatiak, af den utmärkte engelske förf:n Charles Kingsley. -Istockholm har ett dubbelt sjelsmord blifvit begånget, under rätt besynnerliga omstandigheter. Händelsen omtalas i Stockholms Dagblad sålunda: Förlidne gårdags morgon (d. 18 dennes) kl. omkring 5 anmältes af ett par artillerister, som varit nere vid sjön vid Glasbruksgranden, invid Carolinska institutet, att liken efter tvenne qvinnor voro derstades i vattnet liggande ne: danföre den i gränden varande tvättbrygga. De igenkändes vara pigorna Agda Eugenia Lau rentia Kjellgren och Tekla Aurora Julin, hvil ka bägge varit i tjenst anställda hos närings idkaren Johan Erik Svan, boende uti huse n:o 4 vid Handtverkaregatan. Enligt hvad se: dermera blifvit upplyst, hade pigorna, sedan krogen aftonen förut blifvit stängd, företagi sig att i förseglade konvoluter inlägga alla si rr VN VVrVVVVNNLNUN —— mm